Lös ut x (complex solution)
x=\frac{-\sqrt{19}i+3}{2}\approx 1,5-2,179449472i
x=\frac{3+\sqrt{19}i}{2}\approx 1,5+2,179449472i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-x^{2}+3x+5=12
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
-x^{2}+3x+5-12=12-12
Subtrahera 12 från båda ekvationsled.
-x^{2}+3x+5-12=0
Subtraktion av 12 från sig självt ger 0 som resultat.
-x^{2}+3x-7=0
Subtrahera 12 från 5.
x=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\left(-1\right)\left(-7\right)}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med 3 och c med -7 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-3±\sqrt{9-4\left(-1\right)\left(-7\right)}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera 3.
x=\frac{-3±\sqrt{9+4\left(-7\right)}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-3±\sqrt{9-28}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med -7.
x=\frac{-3±\sqrt{-19}}{2\left(-1\right)}
Addera 9 till -28.
x=\frac{-3±\sqrt{19}i}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur -19.
x=\frac{-3±\sqrt{19}i}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{-3+\sqrt{19}i}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±\sqrt{19}i}{-2} när ± är plus. Addera -3 till i\sqrt{19}.
x=\frac{-\sqrt{19}i+3}{2}
Dela -3+i\sqrt{19} med -2.
x=\frac{-\sqrt{19}i-3}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±\sqrt{19}i}{-2} när ± är minus. Subtrahera i\sqrt{19} från -3.
x=\frac{3+\sqrt{19}i}{2}
Dela -3-i\sqrt{19} med -2.
x=\frac{-\sqrt{19}i+3}{2} x=\frac{3+\sqrt{19}i}{2}
Ekvationen har lösts.
-x^{2}+3x+5=12
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-x^{2}+3x+5-5=12-5
Subtrahera 5 från båda ekvationsled.
-x^{2}+3x=12-5
Subtraktion av 5 från sig självt ger 0 som resultat.
-x^{2}+3x=7
Subtrahera 5 från 12.
\frac{-x^{2}+3x}{-1}=\frac{7}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\frac{3}{-1}x=\frac{7}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}-3x=\frac{7}{-1}
Dela 3 med -1.
x^{2}-3x=-7
Dela 7 med -1.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=-7+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=-7+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=-\frac{19}{4}
Addera -7 till \frac{9}{4}.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=-\frac{19}{4}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{19}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{19}i}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{19}i}{2}
Förenkla.
x=\frac{3+\sqrt{19}i}{2} x=\frac{-\sqrt{19}i+3}{2}
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}