Lös ut x (complex solution)
x=\frac{-2+\sqrt{6}i}{5}\approx -0,4+0,489897949i
x=\frac{-\sqrt{6}i-2}{5}\approx -0,4-0,489897949i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
5x^{2}+4x=-2
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
5x^{2}+4x-\left(-2\right)=-2-\left(-2\right)
Addera 2 till båda ekvationsled.
5x^{2}+4x-\left(-2\right)=0
Subtraktion av -2 från sig självt ger 0 som resultat.
5x^{2}+4x+2=0
Subtrahera -2 från 0.
x=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\times 5\times 2}}{2\times 5}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 5, b med 4 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-4±\sqrt{16-4\times 5\times 2}}{2\times 5}
Kvadrera 4.
x=\frac{-4±\sqrt{16-20\times 2}}{2\times 5}
Multiplicera -4 med 5.
x=\frac{-4±\sqrt{16-40}}{2\times 5}
Multiplicera -20 med 2.
x=\frac{-4±\sqrt{-24}}{2\times 5}
Addera 16 till -40.
x=\frac{-4±2\sqrt{6}i}{2\times 5}
Dra kvadratroten ur -24.
x=\frac{-4±2\sqrt{6}i}{10}
Multiplicera 2 med 5.
x=\frac{-4+2\sqrt{6}i}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±2\sqrt{6}i}{10} när ± är plus. Addera -4 till 2i\sqrt{6}.
x=\frac{-2+\sqrt{6}i}{5}
Dela -4+2i\sqrt{6} med 10.
x=\frac{-2\sqrt{6}i-4}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±2\sqrt{6}i}{10} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{6} från -4.
x=\frac{-\sqrt{6}i-2}{5}
Dela -4-2i\sqrt{6} med 10.
x=\frac{-2+\sqrt{6}i}{5} x=\frac{-\sqrt{6}i-2}{5}
Ekvationen har lösts.
5x^{2}+4x=-2
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{5x^{2}+4x}{5}=-\frac{2}{5}
Dividera båda led med 5.
x^{2}+\frac{4}{5}x=-\frac{2}{5}
Division med 5 tar ut multiplikationen med 5.
x^{2}+\frac{4}{5}x+\left(\frac{2}{5}\right)^{2}=-\frac{2}{5}+\left(\frac{2}{5}\right)^{2}
Dividera \frac{4}{5}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{2}{5}. Addera sedan kvadraten av \frac{2}{5} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{4}{5}x+\frac{4}{25}=-\frac{2}{5}+\frac{4}{25}
Kvadrera \frac{2}{5} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{4}{5}x+\frac{4}{25}=-\frac{6}{25}
Addera -\frac{2}{5} till \frac{4}{25} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{2}{5}\right)^{2}=-\frac{6}{25}
Faktorisera x^{2}+\frac{4}{5}x+\frac{4}{25}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{2}{5}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{6}{25}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{2}{5}=\frac{\sqrt{6}i}{5} x+\frac{2}{5}=-\frac{\sqrt{6}i}{5}
Förenkla.
x=\frac{-2+\sqrt{6}i}{5} x=\frac{-\sqrt{6}i-2}{5}
Subtrahera \frac{2}{5} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}