Lös ut q
q=\frac{\sqrt{5}}{10}-\frac{3}{2}\approx -1,276393202
q=-\frac{\sqrt{5}}{10}-\frac{3}{2}\approx -1,723606798
Aktie
Kopieras till Urklipp
5q^{2}+15q+5=-6
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
5q^{2}+15q+5-\left(-6\right)=-6-\left(-6\right)
Addera 6 till båda ekvationsled.
5q^{2}+15q+5-\left(-6\right)=0
Subtraktion av -6 från sig självt ger 0 som resultat.
5q^{2}+15q+11=0
Subtrahera -6 från 5.
q=\frac{-15±\sqrt{15^{2}-4\times 5\times 11}}{2\times 5}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 5, b med 15 och c med 11 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
q=\frac{-15±\sqrt{225-4\times 5\times 11}}{2\times 5}
Kvadrera 15.
q=\frac{-15±\sqrt{225-20\times 11}}{2\times 5}
Multiplicera -4 med 5.
q=\frac{-15±\sqrt{225-220}}{2\times 5}
Multiplicera -20 med 11.
q=\frac{-15±\sqrt{5}}{2\times 5}
Addera 225 till -220.
q=\frac{-15±\sqrt{5}}{10}
Multiplicera 2 med 5.
q=\frac{\sqrt{5}-15}{10}
Lös nu ekvationen q=\frac{-15±\sqrt{5}}{10} när ± är plus. Addera -15 till \sqrt{5}.
q=\frac{\sqrt{5}}{10}-\frac{3}{2}
Dela -15+\sqrt{5} med 10.
q=\frac{-\sqrt{5}-15}{10}
Lös nu ekvationen q=\frac{-15±\sqrt{5}}{10} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{5} från -15.
q=-\frac{\sqrt{5}}{10}-\frac{3}{2}
Dela -15-\sqrt{5} med 10.
q=\frac{\sqrt{5}}{10}-\frac{3}{2} q=-\frac{\sqrt{5}}{10}-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
5q^{2}+15q+5=-6
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
5q^{2}+15q+5-5=-6-5
Subtrahera 5 från båda ekvationsled.
5q^{2}+15q=-6-5
Subtraktion av 5 från sig självt ger 0 som resultat.
5q^{2}+15q=-11
Subtrahera 5 från -6.
\frac{5q^{2}+15q}{5}=-\frac{11}{5}
Dividera båda led med 5.
q^{2}+\frac{15}{5}q=-\frac{11}{5}
Division med 5 tar ut multiplikationen med 5.
q^{2}+3q=-\frac{11}{5}
Dela 15 med 5.
q^{2}+3q+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=-\frac{11}{5}+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
q^{2}+3q+\frac{9}{4}=-\frac{11}{5}+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
q^{2}+3q+\frac{9}{4}=\frac{1}{20}
Addera -\frac{11}{5} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(q+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{1}{20}
Faktorisera q^{2}+3q+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(q+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{20}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
q+\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{5}}{10} q+\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{5}}{10}
Förenkla.
q=\frac{\sqrt{5}}{10}-\frac{3}{2} q=-\frac{\sqrt{5}}{10}-\frac{3}{2}
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}