Lös ut x
x = \frac{3 \sqrt{21} + 3}{10} \approx 1,674772708
x=\frac{3-3\sqrt{21}}{10}\approx -1,074772708
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
5x^{2}-3x=9
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
5x^{2}-3x-9=9-9
Subtrahera 9 från båda ekvationsled.
5x^{2}-3x-9=0
Subtraktion av 9 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 5\left(-9\right)}}{2\times 5}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 5, b med -3 och c med -9 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 5\left(-9\right)}}{2\times 5}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-20\left(-9\right)}}{2\times 5}
Multiplicera -4 med 5.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+180}}{2\times 5}
Multiplicera -20 med -9.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{189}}{2\times 5}
Addera 9 till 180.
x=\frac{-\left(-3\right)±3\sqrt{21}}{2\times 5}
Dra kvadratroten ur 189.
x=\frac{3±3\sqrt{21}}{2\times 5}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±3\sqrt{21}}{10}
Multiplicera 2 med 5.
x=\frac{3\sqrt{21}+3}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±3\sqrt{21}}{10} när ± är plus. Addera 3 till 3\sqrt{21}.
x=\frac{3-3\sqrt{21}}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±3\sqrt{21}}{10} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{21} från 3.
x=\frac{3\sqrt{21}+3}{10} x=\frac{3-3\sqrt{21}}{10}
Ekvationen har lösts.
5x^{2}-3x=9
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{5x^{2}-3x}{5}=\frac{9}{5}
Dividera båda led med 5.
x^{2}-\frac{3}{5}x=\frac{9}{5}
Division med 5 tar ut multiplikationen med 5.
x^{2}-\frac{3}{5}x+\left(-\frac{3}{10}\right)^{2}=\frac{9}{5}+\left(-\frac{3}{10}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{5}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{10}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{10} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{3}{5}x+\frac{9}{100}=\frac{9}{5}+\frac{9}{100}
Kvadrera -\frac{3}{10} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{3}{5}x+\frac{9}{100}=\frac{189}{100}
Addera \frac{9}{5} till \frac{9}{100} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{10}\right)^{2}=\frac{189}{100}
Faktorisera x^{2}-\frac{3}{5}x+\frac{9}{100}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{10}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{189}{100}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{10}=\frac{3\sqrt{21}}{10} x-\frac{3}{10}=-\frac{3\sqrt{21}}{10}
Förenkla.
x=\frac{3\sqrt{21}+3}{10} x=\frac{3-3\sqrt{21}}{10}
Addera \frac{3}{10} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}