Lös ut x (complex solution)
x=\frac{1}{5}+\frac{7}{5}i=0,2+1,4i
x=\frac{1}{5}-\frac{7}{5}i=0,2-1,4i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
5x^{2}-2x+10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 5\times 10}}{2\times 5}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 5, b med -2 och c med 10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 5\times 10}}{2\times 5}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-20\times 10}}{2\times 5}
Multiplicera -4 med 5.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-200}}{2\times 5}
Multiplicera -20 med 10.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{-196}}{2\times 5}
Addera 4 till -200.
x=\frac{-\left(-2\right)±14i}{2\times 5}
Dra kvadratroten ur -196.
x=\frac{2±14i}{2\times 5}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±14i}{10}
Multiplicera 2 med 5.
x=\frac{2+14i}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±14i}{10} när ± är plus. Addera 2 till 14i.
x=\frac{1}{5}+\frac{7}{5}i
Dela 2+14i med 10.
x=\frac{2-14i}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±14i}{10} när ± är minus. Subtrahera 14i från 2.
x=\frac{1}{5}-\frac{7}{5}i
Dela 2-14i med 10.
x=\frac{1}{5}+\frac{7}{5}i x=\frac{1}{5}-\frac{7}{5}i
Ekvationen har lösts.
5x^{2}-2x+10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
5x^{2}-2x+10-10=-10
Subtrahera 10 från båda ekvationsled.
5x^{2}-2x=-10
Subtraktion av 10 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{5x^{2}-2x}{5}=-\frac{10}{5}
Dividera båda led med 5.
x^{2}-\frac{2}{5}x=-\frac{10}{5}
Division med 5 tar ut multiplikationen med 5.
x^{2}-\frac{2}{5}x=-2
Dela -10 med 5.
x^{2}-\frac{2}{5}x+\left(-\frac{1}{5}\right)^{2}=-2+\left(-\frac{1}{5}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{5}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{5}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{5} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}=-2+\frac{1}{25}
Kvadrera -\frac{1}{5} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}=-\frac{49}{25}
Addera -2 till \frac{1}{25}.
\left(x-\frac{1}{5}\right)^{2}=-\frac{49}{25}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{5}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{49}{25}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{5}=\frac{7}{5}i x-\frac{1}{5}=-\frac{7}{5}i
Förenkla.
x=\frac{1}{5}+\frac{7}{5}i x=\frac{1}{5}-\frac{7}{5}i
Addera \frac{1}{5} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}