Lös ut x
x=\frac{\sqrt{31}-1}{5}\approx 0,913552873
x=\frac{-\sqrt{31}-1}{5}\approx -1,313552873
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
5x^{2}+2x-6=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 5\left(-6\right)}}{2\times 5}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 5, b med 2 och c med -6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 5\left(-6\right)}}{2\times 5}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4-20\left(-6\right)}}{2\times 5}
Multiplicera -4 med 5.
x=\frac{-2±\sqrt{4+120}}{2\times 5}
Multiplicera -20 med -6.
x=\frac{-2±\sqrt{124}}{2\times 5}
Addera 4 till 120.
x=\frac{-2±2\sqrt{31}}{2\times 5}
Dra kvadratroten ur 124.
x=\frac{-2±2\sqrt{31}}{10}
Multiplicera 2 med 5.
x=\frac{2\sqrt{31}-2}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{31}}{10} när ± är plus. Addera -2 till 2\sqrt{31}.
x=\frac{\sqrt{31}-1}{5}
Dela -2+2\sqrt{31} med 10.
x=\frac{-2\sqrt{31}-2}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{31}}{10} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{31} från -2.
x=\frac{-\sqrt{31}-1}{5}
Dela -2-2\sqrt{31} med 10.
x=\frac{\sqrt{31}-1}{5} x=\frac{-\sqrt{31}-1}{5}
Ekvationen har lösts.
5x^{2}+2x-6=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
5x^{2}+2x-6-\left(-6\right)=-\left(-6\right)
Addera 6 till båda ekvationsled.
5x^{2}+2x=-\left(-6\right)
Subtraktion av -6 från sig självt ger 0 som resultat.
5x^{2}+2x=6
Subtrahera -6 från 0.
\frac{5x^{2}+2x}{5}=\frac{6}{5}
Dividera båda led med 5.
x^{2}+\frac{2}{5}x=\frac{6}{5}
Division med 5 tar ut multiplikationen med 5.
x^{2}+\frac{2}{5}x+\left(\frac{1}{5}\right)^{2}=\frac{6}{5}+\left(\frac{1}{5}\right)^{2}
Dividera \frac{2}{5}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{5}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{5} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}=\frac{6}{5}+\frac{1}{25}
Kvadrera \frac{1}{5} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}=\frac{31}{25}
Addera \frac{6}{5} till \frac{1}{25} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{5}\right)^{2}=\frac{31}{25}
Faktorisera x^{2}+\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{5}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{31}{25}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{5}=\frac{\sqrt{31}}{5} x+\frac{1}{5}=-\frac{\sqrt{31}}{5}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{31}-1}{5} x=\frac{-\sqrt{31}-1}{5}
Subtrahera \frac{1}{5} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}