Lös ut x
x = \frac{\sqrt{18121} + 139}{2} \approx 136,807131866
x = \frac{139 - \sqrt{18121}}{2} \approx 2,192868134
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-\frac{1}{60}x^{2}+\frac{139}{60}x=5
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
-\frac{1}{60}x^{2}+\frac{139}{60}x-5=0
Subtrahera 5 från båda led.
x=\frac{-\frac{139}{60}±\sqrt{\left(\frac{139}{60}\right)^{2}-4\left(-\frac{1}{60}\right)\left(-5\right)}}{2\left(-\frac{1}{60}\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -\frac{1}{60}, b med \frac{139}{60} och c med -5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\frac{139}{60}±\sqrt{\frac{19321}{3600}-4\left(-\frac{1}{60}\right)\left(-5\right)}}{2\left(-\frac{1}{60}\right)}
Kvadrera \frac{139}{60} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\frac{139}{60}±\sqrt{\frac{19321}{3600}+\frac{1}{15}\left(-5\right)}}{2\left(-\frac{1}{60}\right)}
Multiplicera -4 med -\frac{1}{60}.
x=\frac{-\frac{139}{60}±\sqrt{\frac{19321}{3600}-\frac{1}{3}}}{2\left(-\frac{1}{60}\right)}
Multiplicera \frac{1}{15} med -5.
x=\frac{-\frac{139}{60}±\sqrt{\frac{18121}{3600}}}{2\left(-\frac{1}{60}\right)}
Addera \frac{19321}{3600} till -\frac{1}{3} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\frac{139}{60}±\frac{\sqrt{18121}}{60}}{2\left(-\frac{1}{60}\right)}
Dra kvadratroten ur \frac{18121}{3600}.
x=\frac{-\frac{139}{60}±\frac{\sqrt{18121}}{60}}{-\frac{1}{30}}
Multiplicera 2 med -\frac{1}{60}.
x=\frac{\sqrt{18121}-139}{-\frac{1}{30}\times 60}
Lös nu ekvationen x=\frac{-\frac{139}{60}±\frac{\sqrt{18121}}{60}}{-\frac{1}{30}} när ± är plus. Addera -\frac{139}{60} till \frac{\sqrt{18121}}{60}.
x=\frac{139-\sqrt{18121}}{2}
Dela \frac{-139+\sqrt{18121}}{60} med -\frac{1}{30} genom att multiplicera \frac{-139+\sqrt{18121}}{60} med reciproken till -\frac{1}{30}.
x=\frac{-\sqrt{18121}-139}{-\frac{1}{30}\times 60}
Lös nu ekvationen x=\frac{-\frac{139}{60}±\frac{\sqrt{18121}}{60}}{-\frac{1}{30}} när ± är minus. Subtrahera \frac{\sqrt{18121}}{60} från -\frac{139}{60}.
x=\frac{\sqrt{18121}+139}{2}
Dela \frac{-139-\sqrt{18121}}{60} med -\frac{1}{30} genom att multiplicera \frac{-139-\sqrt{18121}}{60} med reciproken till -\frac{1}{30}.
x=\frac{139-\sqrt{18121}}{2} x=\frac{\sqrt{18121}+139}{2}
Ekvationen har lösts.
-\frac{1}{60}x^{2}+\frac{139}{60}x=5
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
\frac{-\frac{1}{60}x^{2}+\frac{139}{60}x}{-\frac{1}{60}}=\frac{5}{-\frac{1}{60}}
Multiplicera båda led med -60.
x^{2}+\frac{\frac{139}{60}}{-\frac{1}{60}}x=\frac{5}{-\frac{1}{60}}
Division med -\frac{1}{60} tar ut multiplikationen med -\frac{1}{60}.
x^{2}-139x=\frac{5}{-\frac{1}{60}}
Dela \frac{139}{60} med -\frac{1}{60} genom att multiplicera \frac{139}{60} med reciproken till -\frac{1}{60}.
x^{2}-139x=-300
Dela 5 med -\frac{1}{60} genom att multiplicera 5 med reciproken till -\frac{1}{60}.
x^{2}-139x+\left(-\frac{139}{2}\right)^{2}=-300+\left(-\frac{139}{2}\right)^{2}
Dividera -139, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{139}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{139}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-139x+\frac{19321}{4}=-300+\frac{19321}{4}
Kvadrera -\frac{139}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-139x+\frac{19321}{4}=\frac{18121}{4}
Addera -300 till \frac{19321}{4}.
\left(x-\frac{139}{2}\right)^{2}=\frac{18121}{4}
Faktorisera x^{2}-139x+\frac{19321}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{139}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{18121}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{139}{2}=\frac{\sqrt{18121}}{2} x-\frac{139}{2}=-\frac{\sqrt{18121}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{18121}+139}{2} x=\frac{139-\sqrt{18121}}{2}
Addera \frac{139}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}