Lös ut x
x = -\frac{5}{3} = -1\frac{2}{3} \approx -1,666666667
x=3
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-3x^{2}+4x+15=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=4 ab=-3\times 15=-45
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -3x^{2}+ax+bx+15. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,45 -3,15 -5,9
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -45.
-1+45=44 -3+15=12 -5+9=4
Beräkna summan för varje par.
a=9 b=-5
Lösningen är det par som ger Summa 4.
\left(-3x^{2}+9x\right)+\left(-5x+15\right)
Skriv om -3x^{2}+4x+15 som \left(-3x^{2}+9x\right)+\left(-5x+15\right).
3x\left(-x+3\right)+5\left(-x+3\right)
Utfaktor 3x i den första och den 5 i den andra gruppen.
\left(-x+3\right)\left(3x+5\right)
Bryt ut den gemensamma termen -x+3 genom att använda distributivitet.
x=3 x=-\frac{5}{3}
Lös -x+3=0 och 3x+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-3x^{2}+4x+15=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\left(-3\right)\times 15}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 4 och c med 15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-4±\sqrt{16-4\left(-3\right)\times 15}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera 4.
x=\frac{-4±\sqrt{16+12\times 15}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-4±\sqrt{16+180}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med 15.
x=\frac{-4±\sqrt{196}}{2\left(-3\right)}
Addera 16 till 180.
x=\frac{-4±14}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 196.
x=\frac{-4±14}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{10}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±14}{-6} när ± är plus. Addera -4 till 14.
x=-\frac{5}{3}
Minska bråktalet \frac{10}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{18}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±14}{-6} när ± är minus. Subtrahera 14 från -4.
x=3
Dela -18 med -6.
x=-\frac{5}{3} x=3
Ekvationen har lösts.
-3x^{2}+4x+15=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-3x^{2}+4x+15-15=-15
Subtrahera 15 från båda ekvationsled.
-3x^{2}+4x=-15
Subtraktion av 15 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{-3x^{2}+4x}{-3}=-\frac{15}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{4}{-3}x=-\frac{15}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-\frac{4}{3}x=-\frac{15}{-3}
Dela 4 med -3.
x^{2}-\frac{4}{3}x=5
Dela -15 med -3.
x^{2}-\frac{4}{3}x+\left(-\frac{2}{3}\right)^{2}=5+\left(-\frac{2}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{4}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{2}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{2}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{4}{3}x+\frac{4}{9}=5+\frac{4}{9}
Kvadrera -\frac{2}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{4}{3}x+\frac{4}{9}=\frac{49}{9}
Addera 5 till \frac{4}{9}.
\left(x-\frac{2}{3}\right)^{2}=\frac{49}{9}
Faktorisera x^{2}-\frac{4}{3}x+\frac{4}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{2}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{2}{3}=\frac{7}{3} x-\frac{2}{3}=-\frac{7}{3}
Förenkla.
x=3 x=-\frac{5}{3}
Addera \frac{2}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}