Lös ut x
x=\frac{1}{10}=0,1
x=\frac{1}{4}=0,25
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-14 ab=40\times 1=40
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 40x^{2}+ax+bx+1. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-40 -2,-20 -4,-10 -5,-8
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 40.
-1-40=-41 -2-20=-22 -4-10=-14 -5-8=-13
Beräkna summan för varje par.
a=-10 b=-4
Lösningen är det par som ger Summa -14.
\left(40x^{2}-10x\right)+\left(-4x+1\right)
Skriv om 40x^{2}-14x+1 som \left(40x^{2}-10x\right)+\left(-4x+1\right).
10x\left(4x-1\right)-\left(4x-1\right)
Utfaktor 10x i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(4x-1\right)\left(10x-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 4x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{4} x=\frac{1}{10}
Lös 4x-1=0 och 10x-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
40x^{2}-14x+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{\left(-14\right)^{2}-4\times 40}}{2\times 40}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 40, b med -14 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-4\times 40}}{2\times 40}
Kvadrera -14.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-160}}{2\times 40}
Multiplicera -4 med 40.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{36}}{2\times 40}
Addera 196 till -160.
x=\frac{-\left(-14\right)±6}{2\times 40}
Dra kvadratroten ur 36.
x=\frac{14±6}{2\times 40}
Motsatsen till -14 är 14.
x=\frac{14±6}{80}
Multiplicera 2 med 40.
x=\frac{20}{80}
Lös nu ekvationen x=\frac{14±6}{80} när ± är plus. Addera 14 till 6.
x=\frac{1}{4}
Minska bråktalet \frac{20}{80} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 20.
x=\frac{8}{80}
Lös nu ekvationen x=\frac{14±6}{80} när ± är minus. Subtrahera 6 från 14.
x=\frac{1}{10}
Minska bråktalet \frac{8}{80} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 8.
x=\frac{1}{4} x=\frac{1}{10}
Ekvationen har lösts.
40x^{2}-14x+1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
40x^{2}-14x+1-1=-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
40x^{2}-14x=-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{40x^{2}-14x}{40}=-\frac{1}{40}
Dividera båda led med 40.
x^{2}+\left(-\frac{14}{40}\right)x=-\frac{1}{40}
Division med 40 tar ut multiplikationen med 40.
x^{2}-\frac{7}{20}x=-\frac{1}{40}
Minska bråktalet \frac{-14}{40} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{7}{20}x+\left(-\frac{7}{40}\right)^{2}=-\frac{1}{40}+\left(-\frac{7}{40}\right)^{2}
Dividera -\frac{7}{20}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{40}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{40} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{7}{20}x+\frac{49}{1600}=-\frac{1}{40}+\frac{49}{1600}
Kvadrera -\frac{7}{40} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{7}{20}x+\frac{49}{1600}=\frac{9}{1600}
Addera -\frac{1}{40} till \frac{49}{1600} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{7}{40}\right)^{2}=\frac{9}{1600}
Faktorisera x^{2}-\frac{7}{20}x+\frac{49}{1600}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{7}{40}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{1600}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{7}{40}=\frac{3}{40} x-\frac{7}{40}=-\frac{3}{40}
Förenkla.
x=\frac{1}{4} x=\frac{1}{10}
Addera \frac{7}{40} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}