Lös ut y
y=\frac{-39+\sqrt{1199}i}{8}\approx -4,875+4,328322423i
y=\frac{-\sqrt{1199}i-39}{8}\approx -4,875-4,328322423i
Aktie
Kopieras till Urklipp
4y^{2}+39y+170=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-39±\sqrt{39^{2}-4\times 4\times 170}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 39 och c med 170 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-39±\sqrt{1521-4\times 4\times 170}}{2\times 4}
Kvadrera 39.
y=\frac{-39±\sqrt{1521-16\times 170}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
y=\frac{-39±\sqrt{1521-2720}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med 170.
y=\frac{-39±\sqrt{-1199}}{2\times 4}
Addera 1521 till -2720.
y=\frac{-39±\sqrt{1199}i}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur -1199.
y=\frac{-39±\sqrt{1199}i}{8}
Multiplicera 2 med 4.
y=\frac{-39+\sqrt{1199}i}{8}
Lös nu ekvationen y=\frac{-39±\sqrt{1199}i}{8} när ± är plus. Addera -39 till i\sqrt{1199}.
y=\frac{-\sqrt{1199}i-39}{8}
Lös nu ekvationen y=\frac{-39±\sqrt{1199}i}{8} när ± är minus. Subtrahera i\sqrt{1199} från -39.
y=\frac{-39+\sqrt{1199}i}{8} y=\frac{-\sqrt{1199}i-39}{8}
Ekvationen har lösts.
4y^{2}+39y+170=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4y^{2}+39y+170-170=-170
Subtrahera 170 från båda ekvationsled.
4y^{2}+39y=-170
Subtraktion av 170 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{4y^{2}+39y}{4}=-\frac{170}{4}
Dividera båda led med 4.
y^{2}+\frac{39}{4}y=-\frac{170}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
y^{2}+\frac{39}{4}y=-\frac{85}{2}
Minska bråktalet \frac{-170}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
y^{2}+\frac{39}{4}y+\left(\frac{39}{8}\right)^{2}=-\frac{85}{2}+\left(\frac{39}{8}\right)^{2}
Dividera \frac{39}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{39}{8}. Addera sedan kvadraten av \frac{39}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}+\frac{39}{4}y+\frac{1521}{64}=-\frac{85}{2}+\frac{1521}{64}
Kvadrera \frac{39}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}+\frac{39}{4}y+\frac{1521}{64}=-\frac{1199}{64}
Addera -\frac{85}{2} till \frac{1521}{64} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(y+\frac{39}{8}\right)^{2}=-\frac{1199}{64}
Faktorisera y^{2}+\frac{39}{4}y+\frac{1521}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y+\frac{39}{8}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{1199}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y+\frac{39}{8}=\frac{\sqrt{1199}i}{8} y+\frac{39}{8}=-\frac{\sqrt{1199}i}{8}
Förenkla.
y=\frac{-39+\sqrt{1199}i}{8} y=\frac{-\sqrt{1199}i-39}{8}
Subtrahera \frac{39}{8} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}