Lös ut y
y=\frac{\sqrt{410}}{2}-3\approx 7,124228366
y=-\frac{\sqrt{410}}{2}-3\approx -13,124228366
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
4y^{2}+24y-374=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-24±\sqrt{24^{2}-4\times 4\left(-374\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 24 och c med -374 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-24±\sqrt{576-4\times 4\left(-374\right)}}{2\times 4}
Kvadrera 24.
y=\frac{-24±\sqrt{576-16\left(-374\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
y=\frac{-24±\sqrt{576+5984}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -374.
y=\frac{-24±\sqrt{6560}}{2\times 4}
Addera 576 till 5984.
y=\frac{-24±4\sqrt{410}}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 6560.
y=\frac{-24±4\sqrt{410}}{8}
Multiplicera 2 med 4.
y=\frac{4\sqrt{410}-24}{8}
Lös nu ekvationen y=\frac{-24±4\sqrt{410}}{8} när ± är plus. Addera -24 till 4\sqrt{410}.
y=\frac{\sqrt{410}}{2}-3
Dela -24+4\sqrt{410} med 8.
y=\frac{-4\sqrt{410}-24}{8}
Lös nu ekvationen y=\frac{-24±4\sqrt{410}}{8} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{410} från -24.
y=-\frac{\sqrt{410}}{2}-3
Dela -24-4\sqrt{410} med 8.
y=\frac{\sqrt{410}}{2}-3 y=-\frac{\sqrt{410}}{2}-3
Ekvationen har lösts.
4y^{2}+24y-374=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4y^{2}+24y-374-\left(-374\right)=-\left(-374\right)
Addera 374 till båda ekvationsled.
4y^{2}+24y=-\left(-374\right)
Subtraktion av -374 från sig självt ger 0 som resultat.
4y^{2}+24y=374
Subtrahera -374 från 0.
\frac{4y^{2}+24y}{4}=\frac{374}{4}
Dividera båda led med 4.
y^{2}+\frac{24}{4}y=\frac{374}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
y^{2}+6y=\frac{374}{4}
Dela 24 med 4.
y^{2}+6y=\frac{187}{2}
Minska bråktalet \frac{374}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
y^{2}+6y+3^{2}=\frac{187}{2}+3^{2}
Dividera 6, koefficienten för termen x, med 2 för att få 3. Addera sedan kvadraten av 3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}+6y+9=\frac{187}{2}+9
Kvadrera 3.
y^{2}+6y+9=\frac{205}{2}
Addera \frac{187}{2} till 9.
\left(y+3\right)^{2}=\frac{205}{2}
Faktorisera y^{2}+6y+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y+3\right)^{2}}=\sqrt{\frac{205}{2}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y+3=\frac{\sqrt{410}}{2} y+3=-\frac{\sqrt{410}}{2}
Förenkla.
y=\frac{\sqrt{410}}{2}-3 y=-\frac{\sqrt{410}}{2}-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}