Lös ut x
x = \frac{\sqrt{193} + 7}{8} \approx 2,611555499
x=\frac{7-\sqrt{193}}{8}\approx -0,861555499
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
4x^{2}-7x-9=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{\left(-7\right)^{2}-4\times 4\left(-9\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med -7 och c med -9 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-4\times 4\left(-9\right)}}{2\times 4}
Kvadrera -7.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-16\left(-9\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49+144}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -9.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{193}}{2\times 4}
Addera 49 till 144.
x=\frac{7±\sqrt{193}}{2\times 4}
Motsatsen till -7 är 7.
x=\frac{7±\sqrt{193}}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{\sqrt{193}+7}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±\sqrt{193}}{8} när ± är plus. Addera 7 till \sqrt{193}.
x=\frac{7-\sqrt{193}}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±\sqrt{193}}{8} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{193} från 7.
x=\frac{\sqrt{193}+7}{8} x=\frac{7-\sqrt{193}}{8}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}-7x-9=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}-7x-9-\left(-9\right)=-\left(-9\right)
Addera 9 till båda ekvationsled.
4x^{2}-7x=-\left(-9\right)
Subtraktion av -9 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}-7x=9
Subtrahera -9 från 0.
\frac{4x^{2}-7x}{4}=\frac{9}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}-\frac{7}{4}x=\frac{9}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}-\frac{7}{4}x+\left(-\frac{7}{8}\right)^{2}=\frac{9}{4}+\left(-\frac{7}{8}\right)^{2}
Dividera -\frac{7}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{8}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{7}{4}x+\frac{49}{64}=\frac{9}{4}+\frac{49}{64}
Kvadrera -\frac{7}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{7}{4}x+\frac{49}{64}=\frac{193}{64}
Addera \frac{9}{4} till \frac{49}{64} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{7}{8}\right)^{2}=\frac{193}{64}
Faktorisera x^{2}-\frac{7}{4}x+\frac{49}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{7}{8}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{193}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{7}{8}=\frac{\sqrt{193}}{8} x-\frac{7}{8}=-\frac{\sqrt{193}}{8}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{193}+7}{8} x=\frac{7-\sqrt{193}}{8}
Addera \frac{7}{8} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}