Lös ut x
x=-\frac{1}{2}=-0,5
x=2
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-3x-2=0
Dividera båda led med 2.
a+b=-3 ab=2\left(-2\right)=-4
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-4 2,-2
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -4.
1-4=-3 2-2=0
Beräkna summan för varje par.
a=-4 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(2x^{2}-4x\right)+\left(x-2\right)
Skriv om 2x^{2}-3x-2 som \left(2x^{2}-4x\right)+\left(x-2\right).
2x\left(x-2\right)+x-2
Bryt ut 2x i 2x^{2}-4x.
\left(x-2\right)\left(2x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-2 genom att använda distributivitet.
x=2 x=-\frac{1}{2}
Lös x-2=0 och 2x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
4x^{2}-6x-4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{\left(-6\right)^{2}-4\times 4\left(-4\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med -6 och c med -4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-4\times 4\left(-4\right)}}{2\times 4}
Kvadrera -6.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-16\left(-4\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36+64}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -4.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{100}}{2\times 4}
Addera 36 till 64.
x=\frac{-\left(-6\right)±10}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 100.
x=\frac{6±10}{2\times 4}
Motsatsen till -6 är 6.
x=\frac{6±10}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{16}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±10}{8} när ± är plus. Addera 6 till 10.
x=2
Dela 16 med 8.
x=-\frac{4}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±10}{8} när ± är minus. Subtrahera 10 från 6.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-4}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=2 x=-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}-6x-4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}-6x-4-\left(-4\right)=-\left(-4\right)
Addera 4 till båda ekvationsled.
4x^{2}-6x=-\left(-4\right)
Subtraktion av -4 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}-6x=4
Subtrahera -4 från 0.
\frac{4x^{2}-6x}{4}=\frac{4}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\left(-\frac{6}{4}\right)x=\frac{4}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}-\frac{3}{2}x=\frac{4}{4}
Minska bråktalet \frac{-6}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=1
Dela 4 med 4.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=1+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=1+\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{25}{16}
Addera 1 till \frac{9}{16}.
\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{25}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{4}=\frac{5}{4} x-\frac{3}{4}=-\frac{5}{4}
Förenkla.
x=2 x=-\frac{1}{2}
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}