Lös ut x
x = -\frac{3}{2} = -1\frac{1}{2} = -1,5
x = \frac{9}{2} = 4\frac{1}{2} = 4,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-12 ab=4\left(-27\right)=-108
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 4x^{2}+ax+bx-27. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-108 2,-54 3,-36 4,-27 6,-18 9,-12
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -108.
1-108=-107 2-54=-52 3-36=-33 4-27=-23 6-18=-12 9-12=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-18 b=6
Lösningen är det par som ger Summa -12.
\left(4x^{2}-18x\right)+\left(6x-27\right)
Skriv om 4x^{2}-12x-27 som \left(4x^{2}-18x\right)+\left(6x-27\right).
2x\left(2x-9\right)+3\left(2x-9\right)
Utfaktor 2x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(2x-9\right)\left(2x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-9 genom att använda distributivitet.
x=\frac{9}{2} x=-\frac{3}{2}
Lös 2x-9=0 och 2x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
4x^{2}-12x-27=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{\left(-12\right)^{2}-4\times 4\left(-27\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med -12 och c med -27 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-4\times 4\left(-27\right)}}{2\times 4}
Kvadrera -12.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-16\left(-27\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144+432}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -27.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{576}}{2\times 4}
Addera 144 till 432.
x=\frac{-\left(-12\right)±24}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 576.
x=\frac{12±24}{2\times 4}
Motsatsen till -12 är 12.
x=\frac{12±24}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{36}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{12±24}{8} när ± är plus. Addera 12 till 24.
x=\frac{9}{2}
Minska bråktalet \frac{36}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{12}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{12±24}{8} när ± är minus. Subtrahera 24 från 12.
x=-\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-12}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=\frac{9}{2} x=-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}-12x-27=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}-12x-27-\left(-27\right)=-\left(-27\right)
Addera 27 till båda ekvationsled.
4x^{2}-12x=-\left(-27\right)
Subtraktion av -27 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}-12x=27
Subtrahera -27 från 0.
\frac{4x^{2}-12x}{4}=\frac{27}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\left(-\frac{12}{4}\right)x=\frac{27}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}-3x=\frac{27}{4}
Dela -12 med 4.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{27}{4}+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{27+9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=9
Addera \frac{27}{4} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=9
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{9}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=3 x-\frac{3}{2}=-3
Förenkla.
x=\frac{9}{2} x=-\frac{3}{2}
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}