Lös ut x
x=\frac{\sqrt{5}-3}{4}\approx -0,190983006
x=\frac{-\sqrt{5}-3}{4}\approx -1,309016994
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
4x^{2}+6x+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\times 4}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 6 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\times 4}}{2\times 4}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36-16}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-6±\sqrt{20}}{2\times 4}
Addera 36 till -16.
x=\frac{-6±2\sqrt{5}}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 20.
x=\frac{-6±2\sqrt{5}}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{2\sqrt{5}-6}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{5}}{8} när ± är plus. Addera -6 till 2\sqrt{5}.
x=\frac{\sqrt{5}-3}{4}
Dela -6+2\sqrt{5} med 8.
x=\frac{-2\sqrt{5}-6}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{5}}{8} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{5} från -6.
x=\frac{-\sqrt{5}-3}{4}
Dela -6-2\sqrt{5} med 8.
x=\frac{\sqrt{5}-3}{4} x=\frac{-\sqrt{5}-3}{4}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}+6x+1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}+6x+1-1=-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
4x^{2}+6x=-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{4x^{2}+6x}{4}=-\frac{1}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\frac{6}{4}x=-\frac{1}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}+\frac{3}{2}x=-\frac{1}{4}
Minska bråktalet \frac{6}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\left(\frac{3}{4}\right)^{2}=-\frac{1}{4}+\left(\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=-\frac{1}{4}+\frac{9}{16}
Kvadrera \frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{5}{16}
Addera -\frac{1}{4} till \frac{9}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{5}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{5}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{4}=\frac{\sqrt{5}}{4} x+\frac{3}{4}=-\frac{\sqrt{5}}{4}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{5}-3}{4} x=\frac{-\sqrt{5}-3}{4}
Subtrahera \frac{3}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}