Lös ut x
x = -\frac{27}{2} = -13\frac{1}{2} = -13,5
x = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
Graf
Frågesport
Polynomial
4 x ^ { 2 } + 48 x - 81 = 0
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=48 ab=4\left(-81\right)=-324
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 4x^{2}+ax+bx-81. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,324 -2,162 -3,108 -4,81 -6,54 -9,36 -12,27 -18,18
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -324.
-1+324=323 -2+162=160 -3+108=105 -4+81=77 -6+54=48 -9+36=27 -12+27=15 -18+18=0
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=54
Lösningen är det par som ger Summa 48.
\left(4x^{2}-6x\right)+\left(54x-81\right)
Skriv om 4x^{2}+48x-81 som \left(4x^{2}-6x\right)+\left(54x-81\right).
2x\left(2x-3\right)+27\left(2x-3\right)
Utfaktor 2x i den första och den 27 i den andra gruppen.
\left(2x-3\right)\left(2x+27\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-3 genom att använda distributivitet.
x=\frac{3}{2} x=-\frac{27}{2}
Lös 2x-3=0 och 2x+27=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
4x^{2}+48x-81=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-48±\sqrt{48^{2}-4\times 4\left(-81\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 48 och c med -81 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-48±\sqrt{2304-4\times 4\left(-81\right)}}{2\times 4}
Kvadrera 48.
x=\frac{-48±\sqrt{2304-16\left(-81\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-48±\sqrt{2304+1296}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -81.
x=\frac{-48±\sqrt{3600}}{2\times 4}
Addera 2304 till 1296.
x=\frac{-48±60}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 3600.
x=\frac{-48±60}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{12}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-48±60}{8} när ± är plus. Addera -48 till 60.
x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{12}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{108}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-48±60}{8} när ± är minus. Subtrahera 60 från -48.
x=-\frac{27}{2}
Minska bråktalet \frac{-108}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=\frac{3}{2} x=-\frac{27}{2}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}+48x-81=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}+48x-81-\left(-81\right)=-\left(-81\right)
Addera 81 till båda ekvationsled.
4x^{2}+48x=-\left(-81\right)
Subtraktion av -81 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}+48x=81
Subtrahera -81 från 0.
\frac{4x^{2}+48x}{4}=\frac{81}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\frac{48}{4}x=\frac{81}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}+12x=\frac{81}{4}
Dela 48 med 4.
x^{2}+12x+6^{2}=\frac{81}{4}+6^{2}
Dividera 12, koefficienten för termen x, med 2 för att få 6. Addera sedan kvadraten av 6 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+12x+36=\frac{81}{4}+36
Kvadrera 6.
x^{2}+12x+36=\frac{225}{4}
Addera \frac{81}{4} till 36.
\left(x+6\right)^{2}=\frac{225}{4}
Faktorisera x^{2}+12x+36. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+6\right)^{2}}=\sqrt{\frac{225}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+6=\frac{15}{2} x+6=-\frac{15}{2}
Förenkla.
x=\frac{3}{2} x=-\frac{27}{2}
Subtrahera 6 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}