Lös ut x
x=\frac{\sqrt{6}-1}{2}\approx 0,724744871
x=\frac{-\sqrt{6}-1}{2}\approx -1,724744871
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
4x^{2}+4x=5
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
4x^{2}+4x-5=5-5
Subtrahera 5 från båda ekvationsled.
4x^{2}+4x-5=0
Subtraktion av 5 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\times 4\left(-5\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 4 och c med -5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-4±\sqrt{16-4\times 4\left(-5\right)}}{2\times 4}
Kvadrera 4.
x=\frac{-4±\sqrt{16-16\left(-5\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-4±\sqrt{16+80}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -5.
x=\frac{-4±\sqrt{96}}{2\times 4}
Addera 16 till 80.
x=\frac{-4±4\sqrt{6}}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 96.
x=\frac{-4±4\sqrt{6}}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{4\sqrt{6}-4}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±4\sqrt{6}}{8} när ± är plus. Addera -4 till 4\sqrt{6}.
x=\frac{\sqrt{6}-1}{2}
Dela -4+4\sqrt{6} med 8.
x=\frac{-4\sqrt{6}-4}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±4\sqrt{6}}{8} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{6} från -4.
x=\frac{-\sqrt{6}-1}{2}
Dela -4-4\sqrt{6} med 8.
x=\frac{\sqrt{6}-1}{2} x=\frac{-\sqrt{6}-1}{2}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}+4x=5
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{4x^{2}+4x}{4}=\frac{5}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\frac{4}{4}x=\frac{5}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}+x=\frac{5}{4}
Dela 4 med 4.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{5}{4}+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{5+1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{3}{2}
Addera \frac{5}{4} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{3}{2}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{3}{2}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{6}}{2} x+\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{6}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{6}-1}{2} x=\frac{-\sqrt{6}-1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}