Lös ut x (complex solution)
x=-\frac{1}{2}+\sqrt{2}i\approx -0,5+1,414213562i
x=-\sqrt{2}i-\frac{1}{2}\approx -0,5-1,414213562i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
4x^{2}+4x+9=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\times 4\times 9}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 4 och c med 9 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-4±\sqrt{16-4\times 4\times 9}}{2\times 4}
Kvadrera 4.
x=\frac{-4±\sqrt{16-16\times 9}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-4±\sqrt{16-144}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med 9.
x=\frac{-4±\sqrt{-128}}{2\times 4}
Addera 16 till -144.
x=\frac{-4±8\sqrt{2}i}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur -128.
x=\frac{-4±8\sqrt{2}i}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{-4+2\times 2^{\frac{5}{2}}i}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±8\sqrt{2}i}{8} när ± är plus. Addera -4 till 8i\sqrt{2}.
x=-\frac{1}{2}+\sqrt{2}i
Dela -4+2i\times 2^{\frac{5}{2}} med 8.
x=\frac{-2\times 2^{\frac{5}{2}}i-4}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±8\sqrt{2}i}{8} när ± är minus. Subtrahera 8i\sqrt{2} från -4.
x=-\sqrt{2}i-\frac{1}{2}
Dela -4-2i\times 2^{\frac{5}{2}} med 8.
x=-\frac{1}{2}+\sqrt{2}i x=-\sqrt{2}i-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}+4x+9=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}+4x+9-9=-9
Subtrahera 9 från båda ekvationsled.
4x^{2}+4x=-9
Subtraktion av 9 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{4x^{2}+4x}{4}=-\frac{9}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\frac{4}{4}x=-\frac{9}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}+x=-\frac{9}{4}
Dela 4 med 4.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=-\frac{9}{4}+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{-9+1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=-2
Addera -\frac{9}{4} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=-2
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{-2}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\sqrt{2}i x+\frac{1}{2}=-\sqrt{2}i
Förenkla.
x=-\frac{1}{2}+\sqrt{2}i x=-\sqrt{2}i-\frac{1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}