Lös ut x
x=-4
x=\frac{1}{2}=0,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}+7x-4=0
Dividera båda led med 2.
a+b=7 ab=2\left(-4\right)=-8
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-4. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,8 -2,4
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -8.
-1+8=7 -2+4=2
Beräkna summan för varje par.
a=-1 b=8
Lösningen är det par som ger Summa 7.
\left(2x^{2}-x\right)+\left(8x-4\right)
Skriv om 2x^{2}+7x-4 som \left(2x^{2}-x\right)+\left(8x-4\right).
x\left(2x-1\right)+4\left(2x-1\right)
Utfaktor x i den första och den 4 i den andra gruppen.
\left(2x-1\right)\left(x+4\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{2} x=-4
Lös 2x-1=0 och x+4=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
4x^{2}+14x-8=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-14±\sqrt{14^{2}-4\times 4\left(-8\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 14 och c med -8 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-14±\sqrt{196-4\times 4\left(-8\right)}}{2\times 4}
Kvadrera 14.
x=\frac{-14±\sqrt{196-16\left(-8\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-14±\sqrt{196+128}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -8.
x=\frac{-14±\sqrt{324}}{2\times 4}
Addera 196 till 128.
x=\frac{-14±18}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 324.
x=\frac{-14±18}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{4}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-14±18}{8} när ± är plus. Addera -14 till 18.
x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{4}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{32}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-14±18}{8} när ± är minus. Subtrahera 18 från -14.
x=-4
Dela -32 med 8.
x=\frac{1}{2} x=-4
Ekvationen har lösts.
4x^{2}+14x-8=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}+14x-8-\left(-8\right)=-\left(-8\right)
Addera 8 till båda ekvationsled.
4x^{2}+14x=-\left(-8\right)
Subtraktion av -8 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}+14x=8
Subtrahera -8 från 0.
\frac{4x^{2}+14x}{4}=\frac{8}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\frac{14}{4}x=\frac{8}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}+\frac{7}{2}x=\frac{8}{4}
Minska bråktalet \frac{14}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{7}{2}x=2
Dela 8 med 4.
x^{2}+\frac{7}{2}x+\left(\frac{7}{4}\right)^{2}=2+\left(\frac{7}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{7}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{7}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{7}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{7}{2}x+\frac{49}{16}=2+\frac{49}{16}
Kvadrera \frac{7}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{7}{2}x+\frac{49}{16}=\frac{81}{16}
Addera 2 till \frac{49}{16}.
\left(x+\frac{7}{4}\right)^{2}=\frac{81}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{7}{2}x+\frac{49}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{7}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{81}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{7}{4}=\frac{9}{4} x+\frac{7}{4}=-\frac{9}{4}
Förenkla.
x=\frac{1}{2} x=-4
Subtrahera \frac{7}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}