Lös ut x
x=-4
x = \frac{5}{4} = 1\frac{1}{4} = 1,25
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=11 ab=4\left(-20\right)=-80
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 4x^{2}+ax+bx-20. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,80 -2,40 -4,20 -5,16 -8,10
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -80.
-1+80=79 -2+40=38 -4+20=16 -5+16=11 -8+10=2
Beräkna summan för varje par.
a=-5 b=16
Lösningen är det par som ger Summa 11.
\left(4x^{2}-5x\right)+\left(16x-20\right)
Skriv om 4x^{2}+11x-20 som \left(4x^{2}-5x\right)+\left(16x-20\right).
x\left(4x-5\right)+4\left(4x-5\right)
Utfaktor x i den första och den 4 i den andra gruppen.
\left(4x-5\right)\left(x+4\right)
Bryt ut den gemensamma termen 4x-5 genom att använda distributivitet.
x=\frac{5}{4} x=-4
Lös 4x-5=0 och x+4=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
4x^{2}+11x-20=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-11±\sqrt{11^{2}-4\times 4\left(-20\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 11 och c med -20 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-11±\sqrt{121-4\times 4\left(-20\right)}}{2\times 4}
Kvadrera 11.
x=\frac{-11±\sqrt{121-16\left(-20\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-11±\sqrt{121+320}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -20.
x=\frac{-11±\sqrt{441}}{2\times 4}
Addera 121 till 320.
x=\frac{-11±21}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 441.
x=\frac{-11±21}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{10}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-11±21}{8} när ± är plus. Addera -11 till 21.
x=\frac{5}{4}
Minska bråktalet \frac{10}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{32}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-11±21}{8} när ± är minus. Subtrahera 21 från -11.
x=-4
Dela -32 med 8.
x=\frac{5}{4} x=-4
Ekvationen har lösts.
4x^{2}+11x-20=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}+11x-20-\left(-20\right)=-\left(-20\right)
Addera 20 till båda ekvationsled.
4x^{2}+11x=-\left(-20\right)
Subtraktion av -20 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}+11x=20
Subtrahera -20 från 0.
\frac{4x^{2}+11x}{4}=\frac{20}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\frac{11}{4}x=\frac{20}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}+\frac{11}{4}x=5
Dela 20 med 4.
x^{2}+\frac{11}{4}x+\left(\frac{11}{8}\right)^{2}=5+\left(\frac{11}{8}\right)^{2}
Dividera \frac{11}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{11}{8}. Addera sedan kvadraten av \frac{11}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{11}{4}x+\frac{121}{64}=5+\frac{121}{64}
Kvadrera \frac{11}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{11}{4}x+\frac{121}{64}=\frac{441}{64}
Addera 5 till \frac{121}{64}.
\left(x+\frac{11}{8}\right)^{2}=\frac{441}{64}
Faktorisera x^{2}+\frac{11}{4}x+\frac{121}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{11}{8}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{441}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{11}{8}=\frac{21}{8} x+\frac{11}{8}=-\frac{21}{8}
Förenkla.
x=\frac{5}{4} x=-4
Subtrahera \frac{11}{8} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}