Faktorisera
4\left(t-\left(1-\sqrt{6}\right)\right)\left(t-\left(\sqrt{6}+1\right)\right)
Beräkna
4\left(t^{2}-2t-5\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
4t^{2}-8t-20=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
t=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{\left(-8\right)^{2}-4\times 4\left(-20\right)}}{2\times 4}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
t=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-4\times 4\left(-20\right)}}{2\times 4}
Kvadrera -8.
t=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-16\left(-20\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
t=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64+320}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -20.
t=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{384}}{2\times 4}
Addera 64 till 320.
t=\frac{-\left(-8\right)±8\sqrt{6}}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 384.
t=\frac{8±8\sqrt{6}}{2\times 4}
Motsatsen till -8 är 8.
t=\frac{8±8\sqrt{6}}{8}
Multiplicera 2 med 4.
t=\frac{8\sqrt{6}+8}{8}
Lös nu ekvationen t=\frac{8±8\sqrt{6}}{8} när ± är plus. Addera 8 till 8\sqrt{6}.
t=\sqrt{6}+1
Dela 8+8\sqrt{6} med 8.
t=\frac{8-8\sqrt{6}}{8}
Lös nu ekvationen t=\frac{8±8\sqrt{6}}{8} när ± är minus. Subtrahera 8\sqrt{6} från 8.
t=1-\sqrt{6}
Dela 8-8\sqrt{6} med 8.
4t^{2}-8t-20=4\left(t-\left(\sqrt{6}+1\right)\right)\left(t-\left(1-\sqrt{6}\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 1+\sqrt{6} och x_{2} med 1-\sqrt{6}.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}