Lös ut p
p = -\frac{5}{4} = -1\frac{1}{4} = -1,25
p=2
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-3 ab=4\left(-10\right)=-40
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 4p^{2}+ap+bp-10. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-40 2,-20 4,-10 5,-8
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -40.
1-40=-39 2-20=-18 4-10=-6 5-8=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-8 b=5
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(4p^{2}-8p\right)+\left(5p-10\right)
Skriv om 4p^{2}-3p-10 som \left(4p^{2}-8p\right)+\left(5p-10\right).
4p\left(p-2\right)+5\left(p-2\right)
Utfaktor 4p i den första och den 5 i den andra gruppen.
\left(p-2\right)\left(4p+5\right)
Bryt ut den gemensamma termen p-2 genom att använda distributivitet.
p=2 p=-\frac{5}{4}
Lös p-2=0 och 4p+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
4p^{2}-3p-10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 4\left(-10\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med -3 och c med -10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 4\left(-10\right)}}{2\times 4}
Kvadrera -3.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-16\left(-10\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+160}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -10.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{169}}{2\times 4}
Addera 9 till 160.
p=\frac{-\left(-3\right)±13}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 169.
p=\frac{3±13}{2\times 4}
Motsatsen till -3 är 3.
p=\frac{3±13}{8}
Multiplicera 2 med 4.
p=\frac{16}{8}
Lös nu ekvationen p=\frac{3±13}{8} när ± är plus. Addera 3 till 13.
p=2
Dela 16 med 8.
p=-\frac{10}{8}
Lös nu ekvationen p=\frac{3±13}{8} när ± är minus. Subtrahera 13 från 3.
p=-\frac{5}{4}
Minska bråktalet \frac{-10}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
p=2 p=-\frac{5}{4}
Ekvationen har lösts.
4p^{2}-3p-10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4p^{2}-3p-10-\left(-10\right)=-\left(-10\right)
Addera 10 till båda ekvationsled.
4p^{2}-3p=-\left(-10\right)
Subtraktion av -10 från sig självt ger 0 som resultat.
4p^{2}-3p=10
Subtrahera -10 från 0.
\frac{4p^{2}-3p}{4}=\frac{10}{4}
Dividera båda led med 4.
p^{2}-\frac{3}{4}p=\frac{10}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
p^{2}-\frac{3}{4}p=\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{10}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
p^{2}-\frac{3}{4}p+\left(-\frac{3}{8}\right)^{2}=\frac{5}{2}+\left(-\frac{3}{8}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{8}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}-\frac{3}{4}p+\frac{9}{64}=\frac{5}{2}+\frac{9}{64}
Kvadrera -\frac{3}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
p^{2}-\frac{3}{4}p+\frac{9}{64}=\frac{169}{64}
Addera \frac{5}{2} till \frac{9}{64} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(p-\frac{3}{8}\right)^{2}=\frac{169}{64}
Faktorisera p^{2}-\frac{3}{4}p+\frac{9}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p-\frac{3}{8}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{169}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p-\frac{3}{8}=\frac{13}{8} p-\frac{3}{8}=-\frac{13}{8}
Förenkla.
p=2 p=-\frac{5}{4}
Addera \frac{3}{8} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}