Lös ut x
x=-1
x = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
7-2x=4x^{2}-4x+1
Addera 4 och 3 för att få 7.
7-2x-4x^{2}=-4x+1
Subtrahera 4x^{2} från båda led.
7-2x-4x^{2}+4x=1
Lägg till 4x på båda sidorna.
7+2x-4x^{2}=1
Slå ihop -2x och 4x för att få 2x.
7+2x-4x^{2}-1=0
Subtrahera 1 från båda led.
6+2x-4x^{2}=0
Subtrahera 1 från 7 för att få 6.
3+x-2x^{2}=0
Dividera båda led med 2.
-2x^{2}+x+3=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=1 ab=-2\times 3=-6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -2x^{2}+ax+bx+3. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,6 -2,3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
-1+6=5 -2+3=1
Beräkna summan för varje par.
a=3 b=-2
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(-2x^{2}+3x\right)+\left(-2x+3\right)
Skriv om -2x^{2}+x+3 som \left(-2x^{2}+3x\right)+\left(-2x+3\right).
-x\left(2x-3\right)-\left(2x-3\right)
Utfaktor -x i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(2x-3\right)\left(-x-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-3 genom att använda distributivitet.
x=\frac{3}{2} x=-1
Lös 2x-3=0 och -x-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
7-2x=4x^{2}-4x+1
Addera 4 och 3 för att få 7.
7-2x-4x^{2}=-4x+1
Subtrahera 4x^{2} från båda led.
7-2x-4x^{2}+4x=1
Lägg till 4x på båda sidorna.
7+2x-4x^{2}=1
Slå ihop -2x och 4x för att få 2x.
7+2x-4x^{2}-1=0
Subtrahera 1 från båda led.
6+2x-4x^{2}=0
Subtrahera 1 från 7 för att få 6.
-4x^{2}+2x+6=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\left(-4\right)\times 6}}{2\left(-4\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -4, b med 2 och c med 6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\left(-4\right)\times 6}}{2\left(-4\right)}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4+16\times 6}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera -4 med -4.
x=\frac{-2±\sqrt{4+96}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera 16 med 6.
x=\frac{-2±\sqrt{100}}{2\left(-4\right)}
Addera 4 till 96.
x=\frac{-2±10}{2\left(-4\right)}
Dra kvadratroten ur 100.
x=\frac{-2±10}{-8}
Multiplicera 2 med -4.
x=\frac{8}{-8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±10}{-8} när ± är plus. Addera -2 till 10.
x=-1
Dela 8 med -8.
x=-\frac{12}{-8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±10}{-8} när ± är minus. Subtrahera 10 från -2.
x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-12}{-8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-1 x=\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
7-2x=4x^{2}-4x+1
Addera 4 och 3 för att få 7.
7-2x-4x^{2}=-4x+1
Subtrahera 4x^{2} från båda led.
7-2x-4x^{2}+4x=1
Lägg till 4x på båda sidorna.
7+2x-4x^{2}=1
Slå ihop -2x och 4x för att få 2x.
2x-4x^{2}=1-7
Subtrahera 7 från båda led.
2x-4x^{2}=-6
Subtrahera 7 från 1 för att få -6.
-4x^{2}+2x=-6
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-4x^{2}+2x}{-4}=-\frac{6}{-4}
Dividera båda led med -4.
x^{2}+\frac{2}{-4}x=-\frac{6}{-4}
Division med -4 tar ut multiplikationen med -4.
x^{2}-\frac{1}{2}x=-\frac{6}{-4}
Minska bråktalet \frac{2}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-6}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{3}{2}+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{3}{2}+\frac{1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{25}{16}
Addera \frac{3}{2} till \frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{25}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{4}=\frac{5}{4} x-\frac{1}{4}=-\frac{5}{4}
Förenkla.
x=\frac{3}{2} x=-1
Addera \frac{1}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}