Lös ut x
x = -\frac{3}{2} = -1\frac{1}{2} = -1,5
x = \frac{5}{2} = 2\frac{1}{2} = 2,5
Graf
Frågesport
Polynomial
4 { x }^{ 2 } -4x-15 = 0
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-4 ab=4\left(-15\right)=-60
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 4x^{2}+ax+bx-15. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-60 2,-30 3,-20 4,-15 5,-12 6,-10
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -60.
1-60=-59 2-30=-28 3-20=-17 4-15=-11 5-12=-7 6-10=-4
Beräkna summan för varje par.
a=-10 b=6
Lösningen är det par som ger Summa -4.
\left(4x^{2}-10x\right)+\left(6x-15\right)
Skriv om 4x^{2}-4x-15 som \left(4x^{2}-10x\right)+\left(6x-15\right).
2x\left(2x-5\right)+3\left(2x-5\right)
Utfaktor 2x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(2x-5\right)\left(2x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-5 genom att använda distributivitet.
x=\frac{5}{2} x=-\frac{3}{2}
Lös 2x-5=0 och 2x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
4x^{2}-4x-15=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{\left(-4\right)^{2}-4\times 4\left(-15\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med -4 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-4\times 4\left(-15\right)}}{2\times 4}
Kvadrera -4.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-16\left(-15\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16+240}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -15.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{256}}{2\times 4}
Addera 16 till 240.
x=\frac{-\left(-4\right)±16}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 256.
x=\frac{4±16}{2\times 4}
Motsatsen till -4 är 4.
x=\frac{4±16}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{20}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{4±16}{8} när ± är plus. Addera 4 till 16.
x=\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{20}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{12}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{4±16}{8} när ± är minus. Subtrahera 16 från 4.
x=-\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-12}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=\frac{5}{2} x=-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}-4x-15=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}-4x-15-\left(-15\right)=-\left(-15\right)
Addera 15 till båda ekvationsled.
4x^{2}-4x=-\left(-15\right)
Subtraktion av -15 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}-4x=15
Subtrahera -15 från 0.
\frac{4x^{2}-4x}{4}=\frac{15}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\left(-\frac{4}{4}\right)x=\frac{15}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}-x=\frac{15}{4}
Dela -4 med 4.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{15}{4}+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{15+1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=4
Addera \frac{15}{4} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=4
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{4}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=2 x-\frac{1}{2}=-2
Förenkla.
x=\frac{5}{2} x=-\frac{3}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}