Beräkna
3x^{2}+15x+1
Faktorisera
3\left(x-\left(-\frac{\sqrt{213}}{6}-\frac{5}{2}\right)\right)\left(x-\left(\frac{\sqrt{213}}{6}-\frac{5}{2}\right)\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}+20x+25-8x+3x-24
Slå ihop 4x^{2} och -x^{2} för att få 3x^{2}.
3x^{2}+12x+25+3x-24
Slå ihop 20x och -8x för att få 12x.
3x^{2}+15x+25-24
Slå ihop 12x och 3x för att få 15x.
3x^{2}+15x+1
Subtrahera 24 från 25 för att få 1.
factor(3x^{2}+20x+25-8x+3x-24)
Slå ihop 4x^{2} och -x^{2} för att få 3x^{2}.
factor(3x^{2}+12x+25+3x-24)
Slå ihop 20x och -8x för att få 12x.
factor(3x^{2}+15x+25-24)
Slå ihop 12x och 3x för att få 15x.
factor(3x^{2}+15x+1)
Subtrahera 24 från 25 för att få 1.
3x^{2}+15x+1=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-15±\sqrt{15^{2}-4\times 3}}{2\times 3}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-15±\sqrt{225-4\times 3}}{2\times 3}
Kvadrera 15.
x=\frac{-15±\sqrt{225-12}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-15±\sqrt{213}}{2\times 3}
Addera 225 till -12.
x=\frac{-15±\sqrt{213}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{\sqrt{213}-15}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-15±\sqrt{213}}{6} när ± är plus. Addera -15 till \sqrt{213}.
x=\frac{\sqrt{213}}{6}-\frac{5}{2}
Dela -15+\sqrt{213} med 6.
x=\frac{-\sqrt{213}-15}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-15±\sqrt{213}}{6} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{213} från -15.
x=-\frac{\sqrt{213}}{6}-\frac{5}{2}
Dela -15-\sqrt{213} med 6.
3x^{2}+15x+1=3\left(x-\left(\frac{\sqrt{213}}{6}-\frac{5}{2}\right)\right)\left(x-\left(-\frac{\sqrt{213}}{6}-\frac{5}{2}\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med -\frac{5}{2}+\frac{\sqrt{213}}{6} och x_{2} med -\frac{5}{2}-\frac{\sqrt{213}}{6}.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}