Lös ut x
x = \frac{\sqrt{1541} - 5}{4} \approx 8,563893213
x=\frac{-\sqrt{1541}-5}{4}\approx -11,063893213
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
385=4x^{2}+10x+6
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x+2 med 2x+3 och slå ihop lika termer.
4x^{2}+10x+6=385
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
4x^{2}+10x+6-385=0
Subtrahera 385 från båda led.
4x^{2}+10x-379=0
Subtrahera 385 från 6 för att få -379.
x=\frac{-10±\sqrt{10^{2}-4\times 4\left(-379\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 10 och c med -379 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-10±\sqrt{100-4\times 4\left(-379\right)}}{2\times 4}
Kvadrera 10.
x=\frac{-10±\sqrt{100-16\left(-379\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-10±\sqrt{100+6064}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -379.
x=\frac{-10±\sqrt{6164}}{2\times 4}
Addera 100 till 6064.
x=\frac{-10±2\sqrt{1541}}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 6164.
x=\frac{-10±2\sqrt{1541}}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{2\sqrt{1541}-10}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-10±2\sqrt{1541}}{8} när ± är plus. Addera -10 till 2\sqrt{1541}.
x=\frac{\sqrt{1541}-5}{4}
Dela -10+2\sqrt{1541} med 8.
x=\frac{-2\sqrt{1541}-10}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-10±2\sqrt{1541}}{8} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{1541} från -10.
x=\frac{-\sqrt{1541}-5}{4}
Dela -10-2\sqrt{1541} med 8.
x=\frac{\sqrt{1541}-5}{4} x=\frac{-\sqrt{1541}-5}{4}
Ekvationen har lösts.
385=4x^{2}+10x+6
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x+2 med 2x+3 och slå ihop lika termer.
4x^{2}+10x+6=385
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
4x^{2}+10x=385-6
Subtrahera 6 från båda led.
4x^{2}+10x=379
Subtrahera 6 från 385 för att få 379.
\frac{4x^{2}+10x}{4}=\frac{379}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\frac{10}{4}x=\frac{379}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}+\frac{5}{2}x=\frac{379}{4}
Minska bråktalet \frac{10}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{5}{2}x+\left(\frac{5}{4}\right)^{2}=\frac{379}{4}+\left(\frac{5}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{5}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{5}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{5}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=\frac{379}{4}+\frac{25}{16}
Kvadrera \frac{5}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=\frac{1541}{16}
Addera \frac{379}{4} till \frac{25}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{5}{4}\right)^{2}=\frac{1541}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{5}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1541}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{5}{4}=\frac{\sqrt{1541}}{4} x+\frac{5}{4}=-\frac{\sqrt{1541}}{4}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{1541}-5}{4} x=\frac{-\sqrt{1541}-5}{4}
Subtrahera \frac{5}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}