Lös ut x
x=1
x = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
32x^{2}-80x+48=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-80\right)±\sqrt{\left(-80\right)^{2}-4\times 32\times 48}}{2\times 32}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 32, b med -80 och c med 48 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-80\right)±\sqrt{6400-4\times 32\times 48}}{2\times 32}
Kvadrera -80.
x=\frac{-\left(-80\right)±\sqrt{6400-128\times 48}}{2\times 32}
Multiplicera -4 med 32.
x=\frac{-\left(-80\right)±\sqrt{6400-6144}}{2\times 32}
Multiplicera -128 med 48.
x=\frac{-\left(-80\right)±\sqrt{256}}{2\times 32}
Addera 6400 till -6144.
x=\frac{-\left(-80\right)±16}{2\times 32}
Dra kvadratroten ur 256.
x=\frac{80±16}{2\times 32}
Motsatsen till -80 är 80.
x=\frac{80±16}{64}
Multiplicera 2 med 32.
x=\frac{96}{64}
Lös nu ekvationen x=\frac{80±16}{64} när ± är plus. Addera 80 till 16.
x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{96}{64} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 32.
x=\frac{64}{64}
Lös nu ekvationen x=\frac{80±16}{64} när ± är minus. Subtrahera 16 från 80.
x=1
Dela 64 med 64.
x=\frac{3}{2} x=1
Ekvationen har lösts.
32x^{2}-80x+48=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
32x^{2}-80x+48-48=-48
Subtrahera 48 från båda ekvationsled.
32x^{2}-80x=-48
Subtraktion av 48 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{32x^{2}-80x}{32}=-\frac{48}{32}
Dividera båda led med 32.
x^{2}+\left(-\frac{80}{32}\right)x=-\frac{48}{32}
Division med 32 tar ut multiplikationen med 32.
x^{2}-\frac{5}{2}x=-\frac{48}{32}
Minska bråktalet \frac{-80}{32} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 16.
x^{2}-\frac{5}{2}x=-\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-48}{32} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 16.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\left(-\frac{5}{4}\right)^{2}=-\frac{3}{2}+\left(-\frac{5}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{5}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=-\frac{3}{2}+\frac{25}{16}
Kvadrera -\frac{5}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=\frac{1}{16}
Addera -\frac{3}{2} till \frac{25}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{5}{4}\right)^{2}=\frac{1}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{5}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{5}{4}=\frac{1}{4} x-\frac{5}{4}=-\frac{1}{4}
Förenkla.
x=\frac{3}{2} x=1
Addera \frac{5}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}