Lös ut b
b=-\frac{2}{5}=-0,4
b = \frac{4}{3} = 1\frac{1}{3} \approx 1,333333333
Aktie
Kopieras till Urklipp
15b^{2}-14b-8=0
Dividera båda led med 2.
a+b=-14 ab=15\left(-8\right)=-120
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 15b^{2}+ab+bb-8. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-120 2,-60 3,-40 4,-30 5,-24 6,-20 8,-15 10,-12
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -120.
1-120=-119 2-60=-58 3-40=-37 4-30=-26 5-24=-19 6-20=-14 8-15=-7 10-12=-2
Beräkna summan för varje par.
a=-20 b=6
Lösningen är det par som ger Summa -14.
\left(15b^{2}-20b\right)+\left(6b-8\right)
Skriv om 15b^{2}-14b-8 som \left(15b^{2}-20b\right)+\left(6b-8\right).
5b\left(3b-4\right)+2\left(3b-4\right)
Utfaktor 5b i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(3b-4\right)\left(5b+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3b-4 genom att använda distributivitet.
b=\frac{4}{3} b=-\frac{2}{5}
Lös 3b-4=0 och 5b+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
30b^{2}-28b-16=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
b=\frac{-\left(-28\right)±\sqrt{\left(-28\right)^{2}-4\times 30\left(-16\right)}}{2\times 30}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 30, b med -28 och c med -16 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
b=\frac{-\left(-28\right)±\sqrt{784-4\times 30\left(-16\right)}}{2\times 30}
Kvadrera -28.
b=\frac{-\left(-28\right)±\sqrt{784-120\left(-16\right)}}{2\times 30}
Multiplicera -4 med 30.
b=\frac{-\left(-28\right)±\sqrt{784+1920}}{2\times 30}
Multiplicera -120 med -16.
b=\frac{-\left(-28\right)±\sqrt{2704}}{2\times 30}
Addera 784 till 1920.
b=\frac{-\left(-28\right)±52}{2\times 30}
Dra kvadratroten ur 2704.
b=\frac{28±52}{2\times 30}
Motsatsen till -28 är 28.
b=\frac{28±52}{60}
Multiplicera 2 med 30.
b=\frac{80}{60}
Lös nu ekvationen b=\frac{28±52}{60} när ± är plus. Addera 28 till 52.
b=\frac{4}{3}
Minska bråktalet \frac{80}{60} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 20.
b=-\frac{24}{60}
Lös nu ekvationen b=\frac{28±52}{60} när ± är minus. Subtrahera 52 från 28.
b=-\frac{2}{5}
Minska bråktalet \frac{-24}{60} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 12.
b=\frac{4}{3} b=-\frac{2}{5}
Ekvationen har lösts.
30b^{2}-28b-16=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
30b^{2}-28b-16-\left(-16\right)=-\left(-16\right)
Addera 16 till båda ekvationsled.
30b^{2}-28b=-\left(-16\right)
Subtraktion av -16 från sig självt ger 0 som resultat.
30b^{2}-28b=16
Subtrahera -16 från 0.
\frac{30b^{2}-28b}{30}=\frac{16}{30}
Dividera båda led med 30.
b^{2}+\left(-\frac{28}{30}\right)b=\frac{16}{30}
Division med 30 tar ut multiplikationen med 30.
b^{2}-\frac{14}{15}b=\frac{16}{30}
Minska bråktalet \frac{-28}{30} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
b^{2}-\frac{14}{15}b=\frac{8}{15}
Minska bråktalet \frac{16}{30} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
b^{2}-\frac{14}{15}b+\left(-\frac{7}{15}\right)^{2}=\frac{8}{15}+\left(-\frac{7}{15}\right)^{2}
Dividera -\frac{14}{15}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{15}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{15} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
b^{2}-\frac{14}{15}b+\frac{49}{225}=\frac{8}{15}+\frac{49}{225}
Kvadrera -\frac{7}{15} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
b^{2}-\frac{14}{15}b+\frac{49}{225}=\frac{169}{225}
Addera \frac{8}{15} till \frac{49}{225} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(b-\frac{7}{15}\right)^{2}=\frac{169}{225}
Faktorisera b^{2}-\frac{14}{15}b+\frac{49}{225}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(b-\frac{7}{15}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{169}{225}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
b-\frac{7}{15}=\frac{13}{15} b-\frac{7}{15}=-\frac{13}{15}
Förenkla.
b=\frac{4}{3} b=-\frac{2}{5}
Addera \frac{7}{15} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}