Lös ut y
y = -\frac{4}{3} = -1\frac{1}{3} \approx -1,333333333
y=-1
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=7 ab=3\times 4=12
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 3y^{2}+ay+by+4. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,12 2,6 3,4
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 12.
1+12=13 2+6=8 3+4=7
Beräkna summan för varje par.
a=3 b=4
Lösningen är det par som ger Summa 7.
\left(3y^{2}+3y\right)+\left(4y+4\right)
Skriv om 3y^{2}+7y+4 som \left(3y^{2}+3y\right)+\left(4y+4\right).
3y\left(y+1\right)+4\left(y+1\right)
Utfaktor 3y i den första och den 4 i den andra gruppen.
\left(y+1\right)\left(3y+4\right)
Bryt ut den gemensamma termen y+1 genom att använda distributivitet.
y=-1 y=-\frac{4}{3}
Lös y+1=0 och 3y+4=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3y^{2}+7y+4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-7±\sqrt{7^{2}-4\times 3\times 4}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 7 och c med 4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-7±\sqrt{49-4\times 3\times 4}}{2\times 3}
Kvadrera 7.
y=\frac{-7±\sqrt{49-12\times 4}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
y=\frac{-7±\sqrt{49-48}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med 4.
y=\frac{-7±\sqrt{1}}{2\times 3}
Addera 49 till -48.
y=\frac{-7±1}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 1.
y=\frac{-7±1}{6}
Multiplicera 2 med 3.
y=-\frac{6}{6}
Lös nu ekvationen y=\frac{-7±1}{6} när ± är plus. Addera -7 till 1.
y=-1
Dela -6 med 6.
y=-\frac{8}{6}
Lös nu ekvationen y=\frac{-7±1}{6} när ± är minus. Subtrahera 1 från -7.
y=-\frac{4}{3}
Minska bråktalet \frac{-8}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
y=-1 y=-\frac{4}{3}
Ekvationen har lösts.
3y^{2}+7y+4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3y^{2}+7y+4-4=-4
Subtrahera 4 från båda ekvationsled.
3y^{2}+7y=-4
Subtraktion av 4 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{3y^{2}+7y}{3}=-\frac{4}{3}
Dividera båda led med 3.
y^{2}+\frac{7}{3}y=-\frac{4}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
y^{2}+\frac{7}{3}y+\left(\frac{7}{6}\right)^{2}=-\frac{4}{3}+\left(\frac{7}{6}\right)^{2}
Dividera \frac{7}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{7}{6}. Addera sedan kvadraten av \frac{7}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}+\frac{7}{3}y+\frac{49}{36}=-\frac{4}{3}+\frac{49}{36}
Kvadrera \frac{7}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}+\frac{7}{3}y+\frac{49}{36}=\frac{1}{36}
Addera -\frac{4}{3} till \frac{49}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(y+\frac{7}{6}\right)^{2}=\frac{1}{36}
Faktorisera y^{2}+\frac{7}{3}y+\frac{49}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y+\frac{7}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y+\frac{7}{6}=\frac{1}{6} y+\frac{7}{6}=-\frac{1}{6}
Förenkla.
y=-1 y=-\frac{4}{3}
Subtrahera \frac{7}{6} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}