Lös ut x
x=5
x = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x-15=2x^{2}-10x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x med x-5.
3x-15-2x^{2}=-10x
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
3x-15-2x^{2}+10x=0
Lägg till 10x på båda sidorna.
13x-15-2x^{2}=0
Slå ihop 3x och 10x för att få 13x.
-2x^{2}+13x-15=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=13 ab=-2\left(-15\right)=30
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -2x^{2}+ax+bx-15. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,30 2,15 3,10 5,6
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 30.
1+30=31 2+15=17 3+10=13 5+6=11
Beräkna summan för varje par.
a=10 b=3
Lösningen är det par som ger Summa 13.
\left(-2x^{2}+10x\right)+\left(3x-15\right)
Skriv om -2x^{2}+13x-15 som \left(-2x^{2}+10x\right)+\left(3x-15\right).
2x\left(-x+5\right)-3\left(-x+5\right)
Utfaktor 2x i den första och den -3 i den andra gruppen.
\left(-x+5\right)\left(2x-3\right)
Bryt ut den gemensamma termen -x+5 genom att använda distributivitet.
x=5 x=\frac{3}{2}
Lös -x+5=0 och 2x-3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3x-15=2x^{2}-10x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x med x-5.
3x-15-2x^{2}=-10x
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
3x-15-2x^{2}+10x=0
Lägg till 10x på båda sidorna.
13x-15-2x^{2}=0
Slå ihop 3x och 10x för att få 13x.
-2x^{2}+13x-15=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-13±\sqrt{13^{2}-4\left(-2\right)\left(-15\right)}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med 13 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-13±\sqrt{169-4\left(-2\right)\left(-15\right)}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera 13.
x=\frac{-13±\sqrt{169+8\left(-15\right)}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
x=\frac{-13±\sqrt{169-120}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med -15.
x=\frac{-13±\sqrt{49}}{2\left(-2\right)}
Addera 169 till -120.
x=\frac{-13±7}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 49.
x=\frac{-13±7}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=-\frac{6}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-13±7}{-4} när ± är plus. Addera -13 till 7.
x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-6}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{20}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-13±7}{-4} när ± är minus. Subtrahera 7 från -13.
x=5
Dela -20 med -4.
x=\frac{3}{2} x=5
Ekvationen har lösts.
3x-15=2x^{2}-10x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x med x-5.
3x-15-2x^{2}=-10x
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
3x-15-2x^{2}+10x=0
Lägg till 10x på båda sidorna.
13x-15-2x^{2}=0
Slå ihop 3x och 10x för att få 13x.
13x-2x^{2}=15
Lägg till 15 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
-2x^{2}+13x=15
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-2x^{2}+13x}{-2}=\frac{15}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\frac{13}{-2}x=\frac{15}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}-\frac{13}{2}x=\frac{15}{-2}
Dela 13 med -2.
x^{2}-\frac{13}{2}x=-\frac{15}{2}
Dela 15 med -2.
x^{2}-\frac{13}{2}x+\left(-\frac{13}{4}\right)^{2}=-\frac{15}{2}+\left(-\frac{13}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{13}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{13}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{13}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{13}{2}x+\frac{169}{16}=-\frac{15}{2}+\frac{169}{16}
Kvadrera -\frac{13}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{13}{2}x+\frac{169}{16}=\frac{49}{16}
Addera -\frac{15}{2} till \frac{169}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{13}{4}\right)^{2}=\frac{49}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{13}{2}x+\frac{169}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{13}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{13}{4}=\frac{7}{4} x-\frac{13}{4}=-\frac{7}{4}
Förenkla.
x=5 x=\frac{3}{2}
Addera \frac{13}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}