Lös ut x
x = \frac{\sqrt{19} + 4}{3} \approx 2,786299648
x=\frac{4-\sqrt{19}}{3}\approx -0,119632981
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-8x-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{\left(-8\right)^{2}-4\times 3\left(-1\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -8 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-4\times 3\left(-1\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -8.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-12\left(-1\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64+12}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -1.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{76}}{2\times 3}
Addera 64 till 12.
x=\frac{-\left(-8\right)±2\sqrt{19}}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 76.
x=\frac{8±2\sqrt{19}}{2\times 3}
Motsatsen till -8 är 8.
x=\frac{8±2\sqrt{19}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{2\sqrt{19}+8}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±2\sqrt{19}}{6} när ± är plus. Addera 8 till 2\sqrt{19}.
x=\frac{\sqrt{19}+4}{3}
Dela 8+2\sqrt{19} med 6.
x=\frac{8-2\sqrt{19}}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±2\sqrt{19}}{6} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{19} från 8.
x=\frac{4-\sqrt{19}}{3}
Dela 8-2\sqrt{19} med 6.
x=\frac{\sqrt{19}+4}{3} x=\frac{4-\sqrt{19}}{3}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-8x-1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}-8x-1-\left(-1\right)=-\left(-1\right)
Addera 1 till båda ekvationsled.
3x^{2}-8x=-\left(-1\right)
Subtraktion av -1 från sig självt ger 0 som resultat.
3x^{2}-8x=1
Subtrahera -1 från 0.
\frac{3x^{2}-8x}{3}=\frac{1}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}-\frac{8}{3}x=\frac{1}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-\frac{8}{3}x+\left(-\frac{4}{3}\right)^{2}=\frac{1}{3}+\left(-\frac{4}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{8}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{4}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{4}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{8}{3}x+\frac{16}{9}=\frac{1}{3}+\frac{16}{9}
Kvadrera -\frac{4}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{8}{3}x+\frac{16}{9}=\frac{19}{9}
Addera \frac{1}{3} till \frac{16}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{4}{3}\right)^{2}=\frac{19}{9}
Faktorisera x^{2}-\frac{8}{3}x+\frac{16}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{4}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{19}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{4}{3}=\frac{\sqrt{19}}{3} x-\frac{4}{3}=-\frac{\sqrt{19}}{3}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{19}+4}{3} x=\frac{4-\sqrt{19}}{3}
Addera \frac{4}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}