Lös ut x
x=-\frac{2}{3}\approx -0,666666667
x=3
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-7x-6=0
Subtrahera 6 från båda led.
a+b=-7 ab=3\left(-6\right)=-18
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 3x^{2}+ax+bx-6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-18 2,-9 3,-6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -18.
1-18=-17 2-9=-7 3-6=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-9 b=2
Lösningen är det par som ger Summa -7.
\left(3x^{2}-9x\right)+\left(2x-6\right)
Skriv om 3x^{2}-7x-6 som \left(3x^{2}-9x\right)+\left(2x-6\right).
3x\left(x-3\right)+2\left(x-3\right)
Utfaktor 3x i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(x-3\right)\left(3x+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-3 genom att använda distributivitet.
x=3 x=-\frac{2}{3}
Lös x-3=0 och 3x+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3x^{2}-7x=6
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
3x^{2}-7x-6=6-6
Subtrahera 6 från båda ekvationsled.
3x^{2}-7x-6=0
Subtraktion av 6 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{\left(-7\right)^{2}-4\times 3\left(-6\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -7 och c med -6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-4\times 3\left(-6\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -7.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-12\left(-6\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49+72}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -6.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{121}}{2\times 3}
Addera 49 till 72.
x=\frac{-\left(-7\right)±11}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 121.
x=\frac{7±11}{2\times 3}
Motsatsen till -7 är 7.
x=\frac{7±11}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{18}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±11}{6} när ± är plus. Addera 7 till 11.
x=3
Dela 18 med 6.
x=-\frac{4}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±11}{6} när ± är minus. Subtrahera 11 från 7.
x=-\frac{2}{3}
Minska bråktalet \frac{-4}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=3 x=-\frac{2}{3}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-7x=6
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{3x^{2}-7x}{3}=\frac{6}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}-\frac{7}{3}x=\frac{6}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-\frac{7}{3}x=2
Dela 6 med 3.
x^{2}-\frac{7}{3}x+\left(-\frac{7}{6}\right)^{2}=2+\left(-\frac{7}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{7}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{7}{3}x+\frac{49}{36}=2+\frac{49}{36}
Kvadrera -\frac{7}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{7}{3}x+\frac{49}{36}=\frac{121}{36}
Addera 2 till \frac{49}{36}.
\left(x-\frac{7}{6}\right)^{2}=\frac{121}{36}
Faktorisera x^{2}-\frac{7}{3}x+\frac{49}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{7}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{121}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{7}{6}=\frac{11}{6} x-\frac{7}{6}=-\frac{11}{6}
Förenkla.
x=3 x=-\frac{2}{3}
Addera \frac{7}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}