Lös ut x
x = -\frac{14}{3} = -4\frac{2}{3} \approx -4,666666667
x=4
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-56+2x=0
Lägg till 2x på båda sidorna.
3x^{2}+2x-56=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=2 ab=3\left(-56\right)=-168
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 3x^{2}+ax+bx-56. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,168 -2,84 -3,56 -4,42 -6,28 -7,24 -8,21 -12,14
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -168.
-1+168=167 -2+84=82 -3+56=53 -4+42=38 -6+28=22 -7+24=17 -8+21=13 -12+14=2
Beräkna summan för varje par.
a=-12 b=14
Lösningen är det par som ger Summa 2.
\left(3x^{2}-12x\right)+\left(14x-56\right)
Skriv om 3x^{2}+2x-56 som \left(3x^{2}-12x\right)+\left(14x-56\right).
3x\left(x-4\right)+14\left(x-4\right)
Utfaktor 3x i den första och den 14 i den andra gruppen.
\left(x-4\right)\left(3x+14\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-4 genom att använda distributivitet.
x=4 x=-\frac{14}{3}
Lös x-4=0 och 3x+14=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3x^{2}-56+2x=0
Lägg till 2x på båda sidorna.
3x^{2}+2x-56=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 3\left(-56\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 2 och c med -56 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 3\left(-56\right)}}{2\times 3}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4-12\left(-56\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-2±\sqrt{4+672}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -56.
x=\frac{-2±\sqrt{676}}{2\times 3}
Addera 4 till 672.
x=\frac{-2±26}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 676.
x=\frac{-2±26}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{24}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±26}{6} när ± är plus. Addera -2 till 26.
x=4
Dela 24 med 6.
x=-\frac{28}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±26}{6} när ± är minus. Subtrahera 26 från -2.
x=-\frac{14}{3}
Minska bråktalet \frac{-28}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=4 x=-\frac{14}{3}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-56+2x=0
Lägg till 2x på båda sidorna.
3x^{2}+2x=56
Lägg till 56 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
\frac{3x^{2}+2x}{3}=\frac{56}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\frac{2}{3}x=\frac{56}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\left(\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{56}{3}+\left(\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera \frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{56}{3}+\frac{1}{9}
Kvadrera \frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{169}{9}
Addera \frac{56}{3} till \frac{1}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{169}{9}
Faktorisera x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{169}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{3}=\frac{13}{3} x+\frac{1}{3}=-\frac{13}{3}
Förenkla.
x=4 x=-\frac{14}{3}
Subtrahera \frac{1}{3} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}