Lös ut x
x = \frac{2 \sqrt{46} + 10}{3} \approx 7,854886655
x=\frac{10-2\sqrt{46}}{3}\approx -1,188219989
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-20x-28=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-20\right)±\sqrt{\left(-20\right)^{2}-4\times 3\left(-28\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -20 och c med -28 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-20\right)±\sqrt{400-4\times 3\left(-28\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -20.
x=\frac{-\left(-20\right)±\sqrt{400-12\left(-28\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-20\right)±\sqrt{400+336}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -28.
x=\frac{-\left(-20\right)±\sqrt{736}}{2\times 3}
Addera 400 till 336.
x=\frac{-\left(-20\right)±4\sqrt{46}}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 736.
x=\frac{20±4\sqrt{46}}{2\times 3}
Motsatsen till -20 är 20.
x=\frac{20±4\sqrt{46}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{4\sqrt{46}+20}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{20±4\sqrt{46}}{6} när ± är plus. Addera 20 till 4\sqrt{46}.
x=\frac{2\sqrt{46}+10}{3}
Dela 20+4\sqrt{46} med 6.
x=\frac{20-4\sqrt{46}}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{20±4\sqrt{46}}{6} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{46} från 20.
x=\frac{10-2\sqrt{46}}{3}
Dela 20-4\sqrt{46} med 6.
x=\frac{2\sqrt{46}+10}{3} x=\frac{10-2\sqrt{46}}{3}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-20x-28=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}-20x-28-\left(-28\right)=-\left(-28\right)
Addera 28 till båda ekvationsled.
3x^{2}-20x=-\left(-28\right)
Subtraktion av -28 från sig självt ger 0 som resultat.
3x^{2}-20x=28
Subtrahera -28 från 0.
\frac{3x^{2}-20x}{3}=\frac{28}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}-\frac{20}{3}x=\frac{28}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-\frac{20}{3}x+\left(-\frac{10}{3}\right)^{2}=\frac{28}{3}+\left(-\frac{10}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{20}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{10}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{10}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{20}{3}x+\frac{100}{9}=\frac{28}{3}+\frac{100}{9}
Kvadrera -\frac{10}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{20}{3}x+\frac{100}{9}=\frac{184}{9}
Addera \frac{28}{3} till \frac{100}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{10}{3}\right)^{2}=\frac{184}{9}
Faktorisera x^{2}-\frac{20}{3}x+\frac{100}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{10}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{184}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{10}{3}=\frac{2\sqrt{46}}{3} x-\frac{10}{3}=-\frac{2\sqrt{46}}{3}
Förenkla.
x=\frac{2\sqrt{46}+10}{3} x=\frac{10-2\sqrt{46}}{3}
Addera \frac{10}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}