Lös ut x
x=-2
x = \frac{8}{3} = 2\frac{2}{3} \approx 2,666666667
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-2 ab=3\left(-16\right)=-48
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 3x^{2}+ax+bx-16. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-48 2,-24 3,-16 4,-12 6,-8
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -48.
1-48=-47 2-24=-22 3-16=-13 4-12=-8 6-8=-2
Beräkna summan för varje par.
a=-8 b=6
Lösningen är det par som ger Summa -2.
\left(3x^{2}-8x\right)+\left(6x-16\right)
Skriv om 3x^{2}-2x-16 som \left(3x^{2}-8x\right)+\left(6x-16\right).
x\left(3x-8\right)+2\left(3x-8\right)
Utfaktor x i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(3x-8\right)\left(x+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3x-8 genom att använda distributivitet.
x=\frac{8}{3} x=-2
Lös 3x-8=0 och x+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3x^{2}-2x-16=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 3\left(-16\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -2 och c med -16 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 3\left(-16\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-12\left(-16\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+192}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -16.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{196}}{2\times 3}
Addera 4 till 192.
x=\frac{-\left(-2\right)±14}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 196.
x=\frac{2±14}{2\times 3}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±14}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{16}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±14}{6} när ± är plus. Addera 2 till 14.
x=\frac{8}{3}
Minska bråktalet \frac{16}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{12}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±14}{6} när ± är minus. Subtrahera 14 från 2.
x=-2
Dela -12 med 6.
x=\frac{8}{3} x=-2
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-2x-16=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}-2x-16-\left(-16\right)=-\left(-16\right)
Addera 16 till båda ekvationsled.
3x^{2}-2x=-\left(-16\right)
Subtraktion av -16 från sig självt ger 0 som resultat.
3x^{2}-2x=16
Subtrahera -16 från 0.
\frac{3x^{2}-2x}{3}=\frac{16}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=\frac{16}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{16}{3}+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{16}{3}+\frac{1}{9}
Kvadrera -\frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{49}{9}
Addera \frac{16}{3} till \frac{1}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{49}{9}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{3}=\frac{7}{3} x-\frac{1}{3}=-\frac{7}{3}
Förenkla.
x=\frac{8}{3} x=-2
Addera \frac{1}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}