Lös ut x
x=\frac{\sqrt{33}}{6}-\frac{3}{2}\approx -0,542572892
x=-\frac{\sqrt{33}}{6}-\frac{3}{2}\approx -2,457427108
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}+9x+4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-9±\sqrt{9^{2}-4\times 3\times 4}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 9 och c med 4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-9±\sqrt{81-4\times 3\times 4}}{2\times 3}
Kvadrera 9.
x=\frac{-9±\sqrt{81-12\times 4}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-9±\sqrt{81-48}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med 4.
x=\frac{-9±\sqrt{33}}{2\times 3}
Addera 81 till -48.
x=\frac{-9±\sqrt{33}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{\sqrt{33}-9}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-9±\sqrt{33}}{6} när ± är plus. Addera -9 till \sqrt{33}.
x=\frac{\sqrt{33}}{6}-\frac{3}{2}
Dela -9+\sqrt{33} med 6.
x=\frac{-\sqrt{33}-9}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-9±\sqrt{33}}{6} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{33} från -9.
x=-\frac{\sqrt{33}}{6}-\frac{3}{2}
Dela -9-\sqrt{33} med 6.
x=\frac{\sqrt{33}}{6}-\frac{3}{2} x=-\frac{\sqrt{33}}{6}-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}+9x+4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}+9x+4-4=-4
Subtrahera 4 från båda ekvationsled.
3x^{2}+9x=-4
Subtraktion av 4 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{3x^{2}+9x}{3}=-\frac{4}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\frac{9}{3}x=-\frac{4}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}+3x=-\frac{4}{3}
Dela 9 med 3.
x^{2}+3x+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=-\frac{4}{3}+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=-\frac{4}{3}+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=\frac{11}{12}
Addera -\frac{4}{3} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{11}{12}
Faktorisera x^{2}+3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{11}{12}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{33}}{6} x+\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{33}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{33}}{6}-\frac{3}{2} x=-\frac{\sqrt{33}}{6}-\frac{3}{2}
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}