Lös ut x
x = \frac{2 \sqrt{10} - 1}{3} \approx 1,774851773
x=\frac{-2\sqrt{10}-1}{3}\approx -2,44151844
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}+2x+5=18
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
3x^{2}+2x+5-18=18-18
Subtrahera 18 från båda ekvationsled.
3x^{2}+2x+5-18=0
Subtraktion av 18 från sig självt ger 0 som resultat.
3x^{2}+2x-13=0
Subtrahera 18 från 5.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 3\left(-13\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 2 och c med -13 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 3\left(-13\right)}}{2\times 3}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4-12\left(-13\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-2±\sqrt{4+156}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -13.
x=\frac{-2±\sqrt{160}}{2\times 3}
Addera 4 till 156.
x=\frac{-2±4\sqrt{10}}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 160.
x=\frac{-2±4\sqrt{10}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{4\sqrt{10}-2}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±4\sqrt{10}}{6} när ± är plus. Addera -2 till 4\sqrt{10}.
x=\frac{2\sqrt{10}-1}{3}
Dela -2+4\sqrt{10} med 6.
x=\frac{-4\sqrt{10}-2}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±4\sqrt{10}}{6} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{10} från -2.
x=\frac{-2\sqrt{10}-1}{3}
Dela -2-4\sqrt{10} med 6.
x=\frac{2\sqrt{10}-1}{3} x=\frac{-2\sqrt{10}-1}{3}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}+2x+5=18
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}+2x+5-5=18-5
Subtrahera 5 från båda ekvationsled.
3x^{2}+2x=18-5
Subtraktion av 5 från sig självt ger 0 som resultat.
3x^{2}+2x=13
Subtrahera 5 från 18.
\frac{3x^{2}+2x}{3}=\frac{13}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\frac{2}{3}x=\frac{13}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\left(\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{13}{3}+\left(\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera \frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{13}{3}+\frac{1}{9}
Kvadrera \frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{40}{9}
Addera \frac{13}{3} till \frac{1}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{40}{9}
Faktorisera x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{40}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{3}=\frac{2\sqrt{10}}{3} x+\frac{1}{3}=-\frac{2\sqrt{10}}{3}
Förenkla.
x=\frac{2\sqrt{10}-1}{3} x=\frac{-2\sqrt{10}-1}{3}
Subtrahera \frac{1}{3} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}