Lös ut v
v=-3
v=1
Aktie
Kopieras till Urklipp
v^{2}+2v-3=0
Dividera båda led med 3.
a+b=2 ab=1\left(-3\right)=-3
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som v^{2}+av+bv-3. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
a=-1 b=3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Det enda sådana paret är systemlösningen.
\left(v^{2}-v\right)+\left(3v-3\right)
Skriv om v^{2}+2v-3 som \left(v^{2}-v\right)+\left(3v-3\right).
v\left(v-1\right)+3\left(v-1\right)
Utfaktor v i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(v-1\right)\left(v+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen v-1 genom att använda distributivitet.
v=1 v=-3
Lös v-1=0 och v+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3v^{2}+6v-9=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
v=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\times 3\left(-9\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 6 och c med -9 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
v=\frac{-6±\sqrt{36-4\times 3\left(-9\right)}}{2\times 3}
Kvadrera 6.
v=\frac{-6±\sqrt{36-12\left(-9\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
v=\frac{-6±\sqrt{36+108}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -9.
v=\frac{-6±\sqrt{144}}{2\times 3}
Addera 36 till 108.
v=\frac{-6±12}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 144.
v=\frac{-6±12}{6}
Multiplicera 2 med 3.
v=\frac{6}{6}
Lös nu ekvationen v=\frac{-6±12}{6} när ± är plus. Addera -6 till 12.
v=1
Dela 6 med 6.
v=-\frac{18}{6}
Lös nu ekvationen v=\frac{-6±12}{6} när ± är minus. Subtrahera 12 från -6.
v=-3
Dela -18 med 6.
v=1 v=-3
Ekvationen har lösts.
3v^{2}+6v-9=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3v^{2}+6v-9-\left(-9\right)=-\left(-9\right)
Addera 9 till båda ekvationsled.
3v^{2}+6v=-\left(-9\right)
Subtraktion av -9 från sig självt ger 0 som resultat.
3v^{2}+6v=9
Subtrahera -9 från 0.
\frac{3v^{2}+6v}{3}=\frac{9}{3}
Dividera båda led med 3.
v^{2}+\frac{6}{3}v=\frac{9}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
v^{2}+2v=\frac{9}{3}
Dela 6 med 3.
v^{2}+2v=3
Dela 9 med 3.
v^{2}+2v+1^{2}=3+1^{2}
Dividera 2, koefficienten för termen x, med 2 för att få 1. Addera sedan kvadraten av 1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
v^{2}+2v+1=3+1
Kvadrera 1.
v^{2}+2v+1=4
Addera 3 till 1.
\left(v+1\right)^{2}=4
Faktorisera v^{2}+2v+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(v+1\right)^{2}}=\sqrt{4}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
v+1=2 v+1=-2
Förenkla.
v=1 v=-3
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}