Lös ut p
p=1
p = \frac{5}{3} = 1\frac{2}{3} \approx 1,666666667
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-8 ab=3\times 5=15
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 3p^{2}+ap+bp+5. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-15 -3,-5
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 15.
-1-15=-16 -3-5=-8
Beräkna summan för varje par.
a=-5 b=-3
Lösningen är det par som ger Summa -8.
\left(3p^{2}-5p\right)+\left(-3p+5\right)
Skriv om 3p^{2}-8p+5 som \left(3p^{2}-5p\right)+\left(-3p+5\right).
p\left(3p-5\right)-\left(3p-5\right)
Utfaktor p i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(3p-5\right)\left(p-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3p-5 genom att använda distributivitet.
p=\frac{5}{3} p=1
Lös 3p-5=0 och p-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3p^{2}-8p+5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{\left(-8\right)^{2}-4\times 3\times 5}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -8 och c med 5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-4\times 3\times 5}}{2\times 3}
Kvadrera -8.
p=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-12\times 5}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
p=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-60}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med 5.
p=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{4}}{2\times 3}
Addera 64 till -60.
p=\frac{-\left(-8\right)±2}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 4.
p=\frac{8±2}{2\times 3}
Motsatsen till -8 är 8.
p=\frac{8±2}{6}
Multiplicera 2 med 3.
p=\frac{10}{6}
Lös nu ekvationen p=\frac{8±2}{6} när ± är plus. Addera 8 till 2.
p=\frac{5}{3}
Minska bråktalet \frac{10}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
p=\frac{6}{6}
Lös nu ekvationen p=\frac{8±2}{6} när ± är minus. Subtrahera 2 från 8.
p=1
Dela 6 med 6.
p=\frac{5}{3} p=1
Ekvationen har lösts.
3p^{2}-8p+5=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3p^{2}-8p+5-5=-5
Subtrahera 5 från båda ekvationsled.
3p^{2}-8p=-5
Subtraktion av 5 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{3p^{2}-8p}{3}=-\frac{5}{3}
Dividera båda led med 3.
p^{2}-\frac{8}{3}p=-\frac{5}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
p^{2}-\frac{8}{3}p+\left(-\frac{4}{3}\right)^{2}=-\frac{5}{3}+\left(-\frac{4}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{8}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{4}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{4}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}-\frac{8}{3}p+\frac{16}{9}=-\frac{5}{3}+\frac{16}{9}
Kvadrera -\frac{4}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
p^{2}-\frac{8}{3}p+\frac{16}{9}=\frac{1}{9}
Addera -\frac{5}{3} till \frac{16}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(p-\frac{4}{3}\right)^{2}=\frac{1}{9}
Faktorisera p^{2}-\frac{8}{3}p+\frac{16}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p-\frac{4}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p-\frac{4}{3}=\frac{1}{3} p-\frac{4}{3}=-\frac{1}{3}
Förenkla.
p=\frac{5}{3} p=1
Addera \frac{4}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}