Lös ut n
n=\frac{7+\sqrt{119}i}{6}\approx 1,166666667+1,818118686i
n=\frac{-\sqrt{119}i+7}{6}\approx 1,166666667-1,818118686i
Aktie
Kopieras till Urklipp
3n^{2}-7n+14=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
n=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{\left(-7\right)^{2}-4\times 3\times 14}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -7 och c med 14 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-4\times 3\times 14}}{2\times 3}
Kvadrera -7.
n=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-12\times 14}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
n=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-168}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med 14.
n=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{-119}}{2\times 3}
Addera 49 till -168.
n=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{119}i}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur -119.
n=\frac{7±\sqrt{119}i}{2\times 3}
Motsatsen till -7 är 7.
n=\frac{7±\sqrt{119}i}{6}
Multiplicera 2 med 3.
n=\frac{7+\sqrt{119}i}{6}
Lös nu ekvationen n=\frac{7±\sqrt{119}i}{6} när ± är plus. Addera 7 till i\sqrt{119}.
n=\frac{-\sqrt{119}i+7}{6}
Lös nu ekvationen n=\frac{7±\sqrt{119}i}{6} när ± är minus. Subtrahera i\sqrt{119} från 7.
n=\frac{7+\sqrt{119}i}{6} n=\frac{-\sqrt{119}i+7}{6}
Ekvationen har lösts.
3n^{2}-7n+14=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3n^{2}-7n+14-14=-14
Subtrahera 14 från båda ekvationsled.
3n^{2}-7n=-14
Subtraktion av 14 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{3n^{2}-7n}{3}=-\frac{14}{3}
Dividera båda led med 3.
n^{2}-\frac{7}{3}n=-\frac{14}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
n^{2}-\frac{7}{3}n+\left(-\frac{7}{6}\right)^{2}=-\frac{14}{3}+\left(-\frac{7}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{7}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}-\frac{7}{3}n+\frac{49}{36}=-\frac{14}{3}+\frac{49}{36}
Kvadrera -\frac{7}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
n^{2}-\frac{7}{3}n+\frac{49}{36}=-\frac{119}{36}
Addera -\frac{14}{3} till \frac{49}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(n-\frac{7}{6}\right)^{2}=-\frac{119}{36}
Faktorisera n^{2}-\frac{7}{3}n+\frac{49}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n-\frac{7}{6}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{119}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n-\frac{7}{6}=\frac{\sqrt{119}i}{6} n-\frac{7}{6}=-\frac{\sqrt{119}i}{6}
Förenkla.
n=\frac{7+\sqrt{119}i}{6} n=\frac{-\sqrt{119}i+7}{6}
Addera \frac{7}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}