Faktorisera
\left(n-2\right)\left(3n+1\right)
Beräkna
\left(n-2\right)\left(3n+1\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-5 ab=3\left(-2\right)=-6
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som 3n^{2}+an+bn-2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-6 2,-3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
1-6=-5 2-3=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -5.
\left(3n^{2}-6n\right)+\left(n-2\right)
Skriv om 3n^{2}-5n-2 som \left(3n^{2}-6n\right)+\left(n-2\right).
3n\left(n-2\right)+n-2
Bryt ut 3n i 3n^{2}-6n.
\left(n-2\right)\left(3n+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen n-2 genom att använda distributivitet.
3n^{2}-5n-2=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
n=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{\left(-5\right)^{2}-4\times 3\left(-2\right)}}{2\times 3}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
n=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-4\times 3\left(-2\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -5.
n=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-12\left(-2\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
n=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25+24}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -2.
n=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{49}}{2\times 3}
Addera 25 till 24.
n=\frac{-\left(-5\right)±7}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 49.
n=\frac{5±7}{2\times 3}
Motsatsen till -5 är 5.
n=\frac{5±7}{6}
Multiplicera 2 med 3.
n=\frac{12}{6}
Lös nu ekvationen n=\frac{5±7}{6} när ± är plus. Addera 5 till 7.
n=2
Dela 12 med 6.
n=-\frac{2}{6}
Lös nu ekvationen n=\frac{5±7}{6} när ± är minus. Subtrahera 7 från 5.
n=-\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{-2}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
3n^{2}-5n-2=3\left(n-2\right)\left(n-\left(-\frac{1}{3}\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 2 och x_{2} med -\frac{1}{3}.
3n^{2}-5n-2=3\left(n-2\right)\left(n+\frac{1}{3}\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
3n^{2}-5n-2=3\left(n-2\right)\times \frac{3n+1}{3}
Addera \frac{1}{3} till n genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
3n^{2}-5n-2=\left(n-2\right)\left(3n+1\right)
Tar ut den största gemensamma faktorn 3 i 3 och 3.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}