Lös ut n
n = -\frac{5}{3} = -1\frac{2}{3} \approx -1,666666667
n=3
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-4 ab=3\left(-15\right)=-45
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 3n^{2}+an+bn-15. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-45 3,-15 5,-9
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -45.
1-45=-44 3-15=-12 5-9=-4
Beräkna summan för varje par.
a=-9 b=5
Lösningen är det par som ger Summa -4.
\left(3n^{2}-9n\right)+\left(5n-15\right)
Skriv om 3n^{2}-4n-15 som \left(3n^{2}-9n\right)+\left(5n-15\right).
3n\left(n-3\right)+5\left(n-3\right)
Utfaktor 3n i den första och den 5 i den andra gruppen.
\left(n-3\right)\left(3n+5\right)
Bryt ut den gemensamma termen n-3 genom att använda distributivitet.
n=3 n=-\frac{5}{3}
Lös n-3=0 och 3n+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3n^{2}-4n-15=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
n=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{\left(-4\right)^{2}-4\times 3\left(-15\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -4 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-4\times 3\left(-15\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -4.
n=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-12\left(-15\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
n=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16+180}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -15.
n=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{196}}{2\times 3}
Addera 16 till 180.
n=\frac{-\left(-4\right)±14}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 196.
n=\frac{4±14}{2\times 3}
Motsatsen till -4 är 4.
n=\frac{4±14}{6}
Multiplicera 2 med 3.
n=\frac{18}{6}
Lös nu ekvationen n=\frac{4±14}{6} när ± är plus. Addera 4 till 14.
n=3
Dela 18 med 6.
n=-\frac{10}{6}
Lös nu ekvationen n=\frac{4±14}{6} när ± är minus. Subtrahera 14 från 4.
n=-\frac{5}{3}
Minska bråktalet \frac{-10}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
n=3 n=-\frac{5}{3}
Ekvationen har lösts.
3n^{2}-4n-15=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3n^{2}-4n-15-\left(-15\right)=-\left(-15\right)
Addera 15 till båda ekvationsled.
3n^{2}-4n=-\left(-15\right)
Subtraktion av -15 från sig självt ger 0 som resultat.
3n^{2}-4n=15
Subtrahera -15 från 0.
\frac{3n^{2}-4n}{3}=\frac{15}{3}
Dividera båda led med 3.
n^{2}-\frac{4}{3}n=\frac{15}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
n^{2}-\frac{4}{3}n=5
Dela 15 med 3.
n^{2}-\frac{4}{3}n+\left(-\frac{2}{3}\right)^{2}=5+\left(-\frac{2}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{4}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{2}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{2}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}-\frac{4}{3}n+\frac{4}{9}=5+\frac{4}{9}
Kvadrera -\frac{2}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
n^{2}-\frac{4}{3}n+\frac{4}{9}=\frac{49}{9}
Addera 5 till \frac{4}{9}.
\left(n-\frac{2}{3}\right)^{2}=\frac{49}{9}
Faktorisera n^{2}-\frac{4}{3}n+\frac{4}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n-\frac{2}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n-\frac{2}{3}=\frac{7}{3} n-\frac{2}{3}=-\frac{7}{3}
Förenkla.
n=3 n=-\frac{5}{3}
Addera \frac{2}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}