Lös ut f
f=-3
f=2
Aktie
Kopieras till Urklipp
f^{2}+f-6=0
Dividera båda led med 3.
a+b=1 ab=1\left(-6\right)=-6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som f^{2}+af+bf-6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,6 -2,3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
-1+6=5 -2+3=1
Beräkna summan för varje par.
a=-2 b=3
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(f^{2}-2f\right)+\left(3f-6\right)
Skriv om f^{2}+f-6 som \left(f^{2}-2f\right)+\left(3f-6\right).
f\left(f-2\right)+3\left(f-2\right)
Utfaktor f i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(f-2\right)\left(f+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen f-2 genom att använda distributivitet.
f=2 f=-3
Lös f-2=0 och f+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3f^{2}+3f-18=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
f=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\times 3\left(-18\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 3 och c med -18 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
f=\frac{-3±\sqrt{9-4\times 3\left(-18\right)}}{2\times 3}
Kvadrera 3.
f=\frac{-3±\sqrt{9-12\left(-18\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
f=\frac{-3±\sqrt{9+216}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -18.
f=\frac{-3±\sqrt{225}}{2\times 3}
Addera 9 till 216.
f=\frac{-3±15}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 225.
f=\frac{-3±15}{6}
Multiplicera 2 med 3.
f=\frac{12}{6}
Lös nu ekvationen f=\frac{-3±15}{6} när ± är plus. Addera -3 till 15.
f=2
Dela 12 med 6.
f=-\frac{18}{6}
Lös nu ekvationen f=\frac{-3±15}{6} när ± är minus. Subtrahera 15 från -3.
f=-3
Dela -18 med 6.
f=2 f=-3
Ekvationen har lösts.
3f^{2}+3f-18=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3f^{2}+3f-18-\left(-18\right)=-\left(-18\right)
Addera 18 till båda ekvationsled.
3f^{2}+3f=-\left(-18\right)
Subtraktion av -18 från sig självt ger 0 som resultat.
3f^{2}+3f=18
Subtrahera -18 från 0.
\frac{3f^{2}+3f}{3}=\frac{18}{3}
Dividera båda led med 3.
f^{2}+\frac{3}{3}f=\frac{18}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
f^{2}+f=\frac{18}{3}
Dela 3 med 3.
f^{2}+f=6
Dela 18 med 3.
f^{2}+f+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=6+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
f^{2}+f+\frac{1}{4}=6+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
f^{2}+f+\frac{1}{4}=\frac{25}{4}
Addera 6 till \frac{1}{4}.
\left(f+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{25}{4}
Faktorisera f^{2}+f+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(f+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
f+\frac{1}{2}=\frac{5}{2} f+\frac{1}{2}=-\frac{5}{2}
Förenkla.
f=2 f=-3
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}