Lös ut x
x = \frac{\sqrt{61} + 7}{6} \approx 2,468374946
x=\frac{7-\sqrt{61}}{6}\approx -0,135041613
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-7x-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{\left(-7\right)^{2}-4\times 3\left(-1\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -7 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-4\times 3\left(-1\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -7.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-12\left(-1\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49+12}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -1.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{61}}{2\times 3}
Addera 49 till 12.
x=\frac{7±\sqrt{61}}{2\times 3}
Motsatsen till -7 är 7.
x=\frac{7±\sqrt{61}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{\sqrt{61}+7}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±\sqrt{61}}{6} när ± är plus. Addera 7 till \sqrt{61}.
x=\frac{7-\sqrt{61}}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±\sqrt{61}}{6} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{61} från 7.
x=\frac{\sqrt{61}+7}{6} x=\frac{7-\sqrt{61}}{6}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-7x-1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}-7x-1-\left(-1\right)=-\left(-1\right)
Addera 1 till båda ekvationsled.
3x^{2}-7x=-\left(-1\right)
Subtraktion av -1 från sig självt ger 0 som resultat.
3x^{2}-7x=1
Subtrahera -1 från 0.
\frac{3x^{2}-7x}{3}=\frac{1}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}-\frac{7}{3}x=\frac{1}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-\frac{7}{3}x+\left(-\frac{7}{6}\right)^{2}=\frac{1}{3}+\left(-\frac{7}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{7}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{7}{3}x+\frac{49}{36}=\frac{1}{3}+\frac{49}{36}
Kvadrera -\frac{7}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{7}{3}x+\frac{49}{36}=\frac{61}{36}
Addera \frac{1}{3} till \frac{49}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{7}{6}\right)^{2}=\frac{61}{36}
Faktorisera x^{2}-\frac{7}{3}x+\frac{49}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{7}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{61}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{7}{6}=\frac{\sqrt{61}}{6} x-\frac{7}{6}=-\frac{\sqrt{61}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{61}+7}{6} x=\frac{7-\sqrt{61}}{6}
Addera \frac{7}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}