Lös ut x (complex solution)
x=\frac{\sqrt{3}i}{3}+1\approx 1+0,577350269i
x=-\frac{\sqrt{3}i}{3}+1\approx 1-0,577350269i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-6x+4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{\left(-6\right)^{2}-4\times 3\times 4}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -6 och c med 4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-4\times 3\times 4}}{2\times 3}
Kvadrera -6.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-12\times 4}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-48}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med 4.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{-12}}{2\times 3}
Addera 36 till -48.
x=\frac{-\left(-6\right)±2\sqrt{3}i}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur -12.
x=\frac{6±2\sqrt{3}i}{2\times 3}
Motsatsen till -6 är 6.
x=\frac{6±2\sqrt{3}i}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{6+2\sqrt{3}i}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±2\sqrt{3}i}{6} när ± är plus. Addera 6 till 2i\sqrt{3}.
x=\frac{\sqrt{3}i}{3}+1
Dela 6+2i\sqrt{3} med 6.
x=\frac{-2\sqrt{3}i+6}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±2\sqrt{3}i}{6} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{3} från 6.
x=-\frac{\sqrt{3}i}{3}+1
Dela 6-2i\sqrt{3} med 6.
x=\frac{\sqrt{3}i}{3}+1 x=-\frac{\sqrt{3}i}{3}+1
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-6x+4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}-6x+4-4=-4
Subtrahera 4 från båda ekvationsled.
3x^{2}-6x=-4
Subtraktion av 4 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{3x^{2}-6x}{3}=-\frac{4}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\left(-\frac{6}{3}\right)x=-\frac{4}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-2x=-\frac{4}{3}
Dela -6 med 3.
x^{2}-2x+1=-\frac{4}{3}+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-2x+1=-\frac{1}{3}
Addera -\frac{4}{3} till 1.
\left(x-1\right)^{2}=-\frac{1}{3}
Faktorisera x^{2}-2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-1\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{1}{3}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-1=\frac{\sqrt{3}i}{3} x-1=-\frac{\sqrt{3}i}{3}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{3}i}{3}+1 x=-\frac{\sqrt{3}i}{3}+1
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}