Lös ut x
x = \frac{2 \sqrt{7} + 1}{3} \approx 2,097167541
x=\frac{1-2\sqrt{7}}{3}\approx -1,430500874
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-2x-9=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 3\left(-9\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -2 och c med -9 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 3\left(-9\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-12\left(-9\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+108}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -9.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{112}}{2\times 3}
Addera 4 till 108.
x=\frac{-\left(-2\right)±4\sqrt{7}}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 112.
x=\frac{2±4\sqrt{7}}{2\times 3}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±4\sqrt{7}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{4\sqrt{7}+2}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±4\sqrt{7}}{6} när ± är plus. Addera 2 till 4\sqrt{7}.
x=\frac{2\sqrt{7}+1}{3}
Dela 2+4\sqrt{7} med 6.
x=\frac{2-4\sqrt{7}}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±4\sqrt{7}}{6} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{7} från 2.
x=\frac{1-2\sqrt{7}}{3}
Dela 2-4\sqrt{7} med 6.
x=\frac{2\sqrt{7}+1}{3} x=\frac{1-2\sqrt{7}}{3}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-2x-9=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}-2x-9-\left(-9\right)=-\left(-9\right)
Addera 9 till båda ekvationsled.
3x^{2}-2x=-\left(-9\right)
Subtraktion av -9 från sig självt ger 0 som resultat.
3x^{2}-2x=9
Subtrahera -9 från 0.
\frac{3x^{2}-2x}{3}=\frac{9}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=\frac{9}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=3
Dela 9 med 3.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}=3+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=3+\frac{1}{9}
Kvadrera -\frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{28}{9}
Addera 3 till \frac{1}{9}.
\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{28}{9}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{28}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{3}=\frac{2\sqrt{7}}{3} x-\frac{1}{3}=-\frac{2\sqrt{7}}{3}
Förenkla.
x=\frac{2\sqrt{7}+1}{3} x=\frac{1-2\sqrt{7}}{3}
Addera \frac{1}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}