Faktorisera
\left(3x-5\right)\left(x+1\right)
Beräkna
\left(3x-5\right)\left(x+1\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-2 ab=3\left(-5\right)=-15
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som 3x^{2}+ax+bx-5. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-15 3,-5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -15.
1-15=-14 3-5=-2
Beräkna summan för varje par.
a=-5 b=3
Lösningen är det par som ger Summa -2.
\left(3x^{2}-5x\right)+\left(3x-5\right)
Skriv om 3x^{2}-2x-5 som \left(3x^{2}-5x\right)+\left(3x-5\right).
x\left(3x-5\right)+3x-5
Bryt ut x i 3x^{2}-5x.
\left(3x-5\right)\left(x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3x-5 genom att använda distributivitet.
3x^{2}-2x-5=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 3\left(-5\right)}}{2\times 3}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 3\left(-5\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-12\left(-5\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+60}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -5.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{64}}{2\times 3}
Addera 4 till 60.
x=\frac{-\left(-2\right)±8}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 64.
x=\frac{2±8}{2\times 3}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±8}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{10}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±8}{6} när ± är plus. Addera 2 till 8.
x=\frac{5}{3}
Minska bråktalet \frac{10}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{6}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±8}{6} när ± är minus. Subtrahera 8 från 2.
x=-1
Dela -6 med 6.
3x^{2}-2x-5=3\left(x-\frac{5}{3}\right)\left(x-\left(-1\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med \frac{5}{3} och x_{2} med -1.
3x^{2}-2x-5=3\left(x-\frac{5}{3}\right)\left(x+1\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
3x^{2}-2x-5=3\times \frac{3x-5}{3}\left(x+1\right)
Subtrahera \frac{5}{3} från x genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
3x^{2}-2x-5=\left(3x-5\right)\left(x+1\right)
Tar ut den största gemensamma faktorn 3 i 3 och 3.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}