Lös ut x
x=-1
x=6
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-15x-18=0
Subtrahera 18 från båda led.
x^{2}-5x-6=0
Dividera båda led med 3.
a+b=-5 ab=1\left(-6\right)=-6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som x^{2}+ax+bx-6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-6 2,-3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
1-6=-5 2-3=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -5.
\left(x^{2}-6x\right)+\left(x-6\right)
Skriv om x^{2}-5x-6 som \left(x^{2}-6x\right)+\left(x-6\right).
x\left(x-6\right)+x-6
Bryt ut x i x^{2}-6x.
\left(x-6\right)\left(x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-6 genom att använda distributivitet.
x=6 x=-1
Lös x-6=0 och x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3x^{2}-15x=18
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
3x^{2}-15x-18=18-18
Subtrahera 18 från båda ekvationsled.
3x^{2}-15x-18=0
Subtraktion av 18 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{\left(-15\right)^{2}-4\times 3\left(-18\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -15 och c med -18 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-4\times 3\left(-18\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -15.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-12\left(-18\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225+216}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -18.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{441}}{2\times 3}
Addera 225 till 216.
x=\frac{-\left(-15\right)±21}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 441.
x=\frac{15±21}{2\times 3}
Motsatsen till -15 är 15.
x=\frac{15±21}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{36}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{15±21}{6} när ± är plus. Addera 15 till 21.
x=6
Dela 36 med 6.
x=-\frac{6}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{15±21}{6} när ± är minus. Subtrahera 21 från 15.
x=-1
Dela -6 med 6.
x=6 x=-1
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-15x=18
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{3x^{2}-15x}{3}=\frac{18}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\left(-\frac{15}{3}\right)x=\frac{18}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-5x=\frac{18}{3}
Dela -15 med 3.
x^{2}-5x=6
Dela 18 med 3.
x^{2}-5x+\left(-\frac{5}{2}\right)^{2}=6+\left(-\frac{5}{2}\right)^{2}
Dividera -5, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-5x+\frac{25}{4}=6+\frac{25}{4}
Kvadrera -\frac{5}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-5x+\frac{25}{4}=\frac{49}{4}
Addera 6 till \frac{25}{4}.
\left(x-\frac{5}{2}\right)^{2}=\frac{49}{4}
Faktorisera x^{2}-5x+\frac{25}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{5}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{5}{2}=\frac{7}{2} x-\frac{5}{2}=-\frac{7}{2}
Förenkla.
x=6 x=-1
Addera \frac{5}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}