Lös ut x
x = \frac{\sqrt{17} + 3}{4} \approx 1,780776406
x=\frac{3-\sqrt{17}}{4}\approx -0,280776406
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2xx-1=3x
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x.
2x^{2}-1=3x
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
2x^{2}-1-3x=0
Subtrahera 3x från båda led.
2x^{2}-3x-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 2\left(-1\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -3 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 2\left(-1\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-8\left(-1\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+8}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -1.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{17}}{2\times 2}
Addera 9 till 8.
x=\frac{3±\sqrt{17}}{2\times 2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±\sqrt{17}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{\sqrt{17}+3}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±\sqrt{17}}{4} när ± är plus. Addera 3 till \sqrt{17}.
x=\frac{3-\sqrt{17}}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±\sqrt{17}}{4} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{17} från 3.
x=\frac{\sqrt{17}+3}{4} x=\frac{3-\sqrt{17}}{4}
Ekvationen har lösts.
2xx-1=3x
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x.
2x^{2}-1=3x
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
2x^{2}-1-3x=0
Subtrahera 3x från båda led.
2x^{2}-3x=1
Lägg till 1 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
\frac{2x^{2}-3x}{2}=\frac{1}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=\frac{1}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{1}{2}+\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{17}{16}
Addera \frac{1}{2} till \frac{9}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{17}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{17}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{4}=\frac{\sqrt{17}}{4} x-\frac{3}{4}=-\frac{\sqrt{17}}{4}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{17}+3}{4} x=\frac{3-\sqrt{17}}{4}
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}