Lös ut k
k=\frac{1}{4}=0,25
k=-\frac{2}{7}\approx -0,285714286
Frågesport
Polynomial
28 k ^ { 2 } + k - 2 = 0
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=1 ab=28\left(-2\right)=-56
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 28k^{2}+ak+bk-2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,56 -2,28 -4,14 -7,8
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -56.
-1+56=55 -2+28=26 -4+14=10 -7+8=1
Beräkna summan för varje par.
a=-7 b=8
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(28k^{2}-7k\right)+\left(8k-2\right)
Skriv om 28k^{2}+k-2 som \left(28k^{2}-7k\right)+\left(8k-2\right).
7k\left(4k-1\right)+2\left(4k-1\right)
Utfaktor 7k i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(4k-1\right)\left(7k+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 4k-1 genom att använda distributivitet.
k=\frac{1}{4} k=-\frac{2}{7}
Lös 4k-1=0 och 7k+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
28k^{2}+k-2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
k=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\times 28\left(-2\right)}}{2\times 28}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 28, b med 1 och c med -2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
k=\frac{-1±\sqrt{1-4\times 28\left(-2\right)}}{2\times 28}
Kvadrera 1.
k=\frac{-1±\sqrt{1-112\left(-2\right)}}{2\times 28}
Multiplicera -4 med 28.
k=\frac{-1±\sqrt{1+224}}{2\times 28}
Multiplicera -112 med -2.
k=\frac{-1±\sqrt{225}}{2\times 28}
Addera 1 till 224.
k=\frac{-1±15}{2\times 28}
Dra kvadratroten ur 225.
k=\frac{-1±15}{56}
Multiplicera 2 med 28.
k=\frac{14}{56}
Lös nu ekvationen k=\frac{-1±15}{56} när ± är plus. Addera -1 till 15.
k=\frac{1}{4}
Minska bråktalet \frac{14}{56} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 14.
k=-\frac{16}{56}
Lös nu ekvationen k=\frac{-1±15}{56} när ± är minus. Subtrahera 15 från -1.
k=-\frac{2}{7}
Minska bråktalet \frac{-16}{56} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 8.
k=\frac{1}{4} k=-\frac{2}{7}
Ekvationen har lösts.
28k^{2}+k-2=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
28k^{2}+k-2-\left(-2\right)=-\left(-2\right)
Addera 2 till båda ekvationsled.
28k^{2}+k=-\left(-2\right)
Subtraktion av -2 från sig självt ger 0 som resultat.
28k^{2}+k=2
Subtrahera -2 från 0.
\frac{28k^{2}+k}{28}=\frac{2}{28}
Dividera båda led med 28.
k^{2}+\frac{1}{28}k=\frac{2}{28}
Division med 28 tar ut multiplikationen med 28.
k^{2}+\frac{1}{28}k=\frac{1}{14}
Minska bråktalet \frac{2}{28} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
k^{2}+\frac{1}{28}k+\left(\frac{1}{56}\right)^{2}=\frac{1}{14}+\left(\frac{1}{56}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{28}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{56}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{56} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
k^{2}+\frac{1}{28}k+\frac{1}{3136}=\frac{1}{14}+\frac{1}{3136}
Kvadrera \frac{1}{56} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
k^{2}+\frac{1}{28}k+\frac{1}{3136}=\frac{225}{3136}
Addera \frac{1}{14} till \frac{1}{3136} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(k+\frac{1}{56}\right)^{2}=\frac{225}{3136}
Faktorisera k^{2}+\frac{1}{28}k+\frac{1}{3136}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(k+\frac{1}{56}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{225}{3136}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
k+\frac{1}{56}=\frac{15}{56} k+\frac{1}{56}=-\frac{15}{56}
Förenkla.
k=\frac{1}{4} k=-\frac{2}{7}
Subtrahera \frac{1}{56} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}